Riksbanken får hård kritik
Publicerad 2023-05-23
Riksbanken får hård kritik i en ny utvärdering som riksdagen beställt.
Myndigheten agerade för långsamt för att hejda inflationen förra året, är en av slutsatserna.
Det handlar om en forskningsrapport från Stockholms universitet, där penningpolitiken under 2022 utvärderas, skriven på uppdrag av riksdagens finansutskott.
Där konstaterar de tre forskarna först att trovärdigheten för inflationsmålet som ett nominellt ankare för ekonomin upprätthölls, trots att inflationen kraftigt överskred målet om inflation på 2 procent enligt måttet konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). Riksbanken, under ledning av chefen Stefan Ingves, bedöms därmed ha uppfyllt prisstabilitetsmålet under 2022.
Agerade för långsamt
Men därefter lyfts flera mycket kritiska punkter. De handlar om specifika beslut som fattats, det underlag de byggt på och den kommunikation som förts utåt.
Forskarna anser att Riksbanken agerade för långsamt för att hejda inflationen, som det senaste året rusat för att i april 2023 ligga på höga 10,5 procent enligt måttet KPI, och 7,6 procent enligt KPIF.
I rapporten skriver de att Riksbanken borde ha höjt beredskapen när inflationen började stiga mycket snabbt i december 2020 i USA och när exempelvis brittiska Bank of England började höja sin styrränta i december 2021.
”Gravt missvisande”
De inflationsprognoser som myndigheten gjort har varit ”gravt missvisande”, står det i rapporten. Sättet de uppdaterades på visar också att Riksbanken underskattade det inflationstryck som uppstod i Sverige och andra länder under slutet av 2021.
”Riksbankens inflationsprognoser var undermåliga, även med hänsyn tagen till den stora osäkerhet som förelåg”, står det i det pressmeddelande som skickats ut tillsammans med rapporten.
”Hade kunnat stävja”
Ett första beslut om att höja styrräntan i Sverige kom först i april 2022. Det borde ha kommit tidigare, anser forskarna. Antingen redan vid februarimötet, alternativt vid ett extrainsatt möte i mars, när inflationstrycket hade blivit ännu tydligare.
”Detta hade kunnat stävja en del av inflationsuppgången, även om vi inte bedömer att skillnaden hade blivit så stor”, skriver forskarna i rapporten.
Borde sålt tidigare
En annan kritik handlar om värdepapper.
Dessa fortsatte Riksbanken att köpa under 2022, och först under ledning av den nye riksbankschefen Erik Thedéen kom beslutet om att börja sälja dessa från april 2023.
Köpen borde ha vänts till försäljningar redan tidigt under 2022, för att strama åt penningpolitiken, anser forskarna.
