Sveriges skuldfiasko kräver en haverikommission

Inte höja räntan och riskera att värdet på pengar fortsätter rasa? Eller höja och slå undan benen på ekonomin? Inför onsdagens räntebesked har Riksbanken bara dåliga saker att välja mellan.

En fråga som medborgarna borde få svar på: hur kunde det gå så här illa?

På tisdagen släppte Statistiska centralbyrån siffror som bekräftar bilden av svenskarna som ett folk blint förälskat i krediter. Svenska hushåll har 42 000 euro eller 469 000 kronor i lån per invånare. Bara Danmark och Luxemburg ligger högre i EU.

I en färsk prognos räknar Swedbank med att de svenska hushållens räntekostnader, som fördubblades under 2022 från 32 till 66 miljarder, fördubblas igen under 2023.

Det svenska skuldproblemet är betydligt värre än bara stora bolån. Även svenska företag, framförallt fastighetsbolag, har skuldsatt sig som om det inte fanns någon morgondag.

Lägger man ihop privatpersoners och företags skulder är Sverige ett av världens högst belånade länder. Vid årsskiftet summerade lånen till 12 398 miljarder kronor, enligt SCB.

Det innebär att när Riksbanken höjt räntan från 0 till 3 procent sväller de årliga ränteutgifterna med i runda slängar 370 miljarder kronor.

Det är i sin tur en stor förklaring till att svensk ekonomi går sämst i EU.

 

Swedbanks ekonomer spår att svensk BNP sjunker med 1,3 procent 2023 och växer med blygsamma 0,3 procent nästa år.

Ännu har effekten av de stigande räntorna inte slagit igenom, det sker först i år när 7 av 10 bundna bolån löper ut och fastighetsbolagen inte längre kan skjuta problemet framför sig.

När Riksbanken kommer med sitt besked på onsdagsmorgonen är huvudtipset att det blir en höjning med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Men det finns en växande grupp ekonomer som tycker att Riksbanken borde gå mer försiktigt fram för att inte knäcka ekonomin.

Riksbankens räntebesked meddelas på onsdag.

I andra vågskålen ligger den höga inflationen. I femton månader i sträck har svenska konsumentpriser stigit snabbare än Riksbankens mål på två procent, de sju senaste månaderna med tvåsiffriga tal.

För Riksbanken, som helt missbedömde inflationen och började höja räntan alldeles för sent, innebär det ett monumentalt fiasko. Det slår hårt mot värdet på ekonomins viktigaste vara: pengar.

Swedbank spår att inflationen, som var 8,3 procent ifjol, blir 9,2 procent i år och 3,8 procent 2024. Det innebär att kronan tappar 23 procent i köpkraft på bara tre år.

En hundralapp som placerades under madrassen 2021 kommer år 2024 vara värd 77 kronor.

Eftersom det finns runt 5 000 miljarder kronor i omlopp handlar det om 1 100 miljarder som går upp i rök.

 

Om Riksbanken klarat sitt 2-procentsmål hade värdeminskningen stannat på 6 procent eller 300 miljarder.

Det är lätt att förstå varför Riksbanken med chefen Erik Thedéen i spetsen är stressad över utvecklingen. Hela ekonomin vilar på att vi tror att våra pengar är värda något imorgon och nästa år.

Drar man bort både energipriser och effekten av stigande räntor var inflationen hela 8,9 procent i mars.

Tyvärr är det inte så enkelt som att högre räntor automatiskt betyder lägre inflation.

Högre räntor kan paradoxalt bidra till att prisökningarna fortsätter. Företag får högre kostnader som de kommer vilja föra vidare till sina kunder. Även lantbrukare och grönsaksodlare har lån.

Klart är att ekonomin inte riktigt beter sig som Riksbankens skolbok säger att den ”borde”. Men så har svensk ekonomi aldrig heller varit så skuldimpregnerad som idag.

Riksbankchefen Erik Thedéen.

Vad Riksbanken borde göra i det här läget råder det delade meningar om. Det enda som går att säga med säkerhet är att baksmällan efter de senaste 20 årens lånecirkus i svensk ekonomi kommer bli brutal.

Hittills har svenska folket varit väldigt snälla mot de som fattat de avgörande ekonomiska besluten. Särskilt eftersom utländska ekonomer skrikit sig hesa i 15 år om riskerna med Sveriges galopperande skulder.

Vi har varit med om detta förr. På 80-talet fick svenskarna för sig att lån var en genväg till lycka. Det höll i mindre än fem år. Efter det tidiga 90-talets finans- och fastighetskrasch skapades en kommission ledd av ekonomen Assar Lindbeck. Uppdraget var att analysera hur så många kunde ha så fel samtidigt och se till att det inte hände igen. Det gjorde det.

Det är därför hög tid att tillsätta en ny haverikommission. Hur kommer det sig att Sverige, mot bättre vetande, under lång tid tagit risker som skulle få en hedgefond på Wall Street att rodna?

De som kommer drabbas hårdast av den kommande lågkonjunkturen är i vanlig ordning de som har minst ansvar för den uppkomna situationen : unga människor som riskerar att gå en betydligt bistrare framtid tillvaro än sina föräldrar.

De har rätt att få veta varför.