Äldre hamnar utanför när samhället digitaliseras

Publicerad 2021-05-15

Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder och är på god väg att bli helt kontantfritt.

Men det ställer till med många problem – inte minst för många äldre.

– Det kändes inget vidare att lämna ifrån sig koderna till min 102-åriga mammas kort för att personalen på vårdhemmet skulle kunna handla åt henne, säger Björn Eriksson, före detta Rikspolischef och initiativtagare till Kontantupproret.

I dag betalar mindre än var tionde person med kontanter - de allra flesta är äldre. På tio år har antalet bankomater minskat med 40 procent.

Digitala betaltjänster som betalkort, Swish, Izettle och Apple pay har till stor del ersatt kontanterna. Det har gått så långt att många butiker och restauranger inte längre accepterar kontanter som betalningsmedel.

Det är smidigt så länge det funkar. Men för den som av något skäl inte klarar den nya tekniken blir det problem.

– Min mamma dog nyligen. Hon var 102 år och sista tiden klarade hon sig inte riktigt själv och bodde på ett äldreboende. Då fick vi tydliga instruktioner från vården att lämna kortkoder och annat till personalen – för oss fullständigt främmande människor – så att de skulle kunna gå och handla åt henne, säger Björn Eriksson.

Björn Eriksson tycker att kontanter är viktigt och att äldre personer lämnas utanför samhället när ekonomin digitaliseras.

– Även om personalen var väldig rar så var det ingen bra känsla att vara tvungen att lämna ifrån sig hennes koder. Men det var det enda sättet, det var de väldigt tydliga med på äldreboendet, annars hade det inte fungerat.

”Samhällsövergripande problem”

Kontantupproret kämpar för att bevara våra sedlar och mynt som betalningsmedel. Den snabba digitaliseringen av banktjänster och betalningsmedel har gjort att mängden kontanter i omlopp i samhället är mindre än någonsin.

– Det är stora grupper som på det här sättet lämnas utanför samhället, inte minst äldre. Personer som min mamma. Men därutöver medför det här andra samhällsövergripande problem. Ett helt kontantlöst samhälle blir extrem sårbart för störningar eller rena angrepp. Integritetsproblemen med digitala betalningar är ett annat problem.

Björn Eriksson är ordförande för Riksidrottsstyrelsen. Här på Idrottsgalan 2020.

– Sverige är extremt i det här avseendet. Vi är det enda landet där butikerna kan välja om de vill slippa hantera kontanter. Men med tanke på de konsekvenser och risker det medför är jag är övertygad att vi till slut kommer att bli tvungna att göra som i många andra länder och lagstifta om att man måste få kunna betala med sedlar och mynt.

En halv miljon använder inte internet

De snabbt minskande kontanterna är bara en aspekt av den snabba digitaliseringen av samhället. Numera är tillgång till internet och bank-id en förutsättning för att klara allt från bankärenden till att boka tid för vaccinering.

– Många äldre riskerar hamna i ett digitalt utanförskap eftersom de av olika skäl inte använder internet, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Jannike Tillå, Internetstiftelsen.

Det handlar om mer än en halv miljon svenskar, 6 procent, som sällan eller aldrig använder internet, enligt en undersökning från Internetstiftelsen.

– Oftast är det äldre personer. Ju mer samhället digitaliseras och ju fler tjänster som kräver exempelvis bank-id och tekniska färdigheter, desto mer hamnar de här personerna utanför.

Coronapandemin har visserligen fått många äldre att börja använda olika internettjänster som de tidigare inte nyttjat: videosamtal, streamad tv, sociala medier och e-handel. Men fortfarande är det många som av olika skäl inte kan eller vill använda den nya tekniken.

– Det vanligaste skälet är att man inte anser att det tillför något. Andra skäl är teknikkrångel och bristande kunskap. Längre ner bland skälen finns frågan om pengar, att det är för dyrt.

Ju mer samhället digitaliseras desto mer hamnar äldre personer utanför, betonar Jannike Tillå.

”De behöver mycket hjälp”

Utan bank-id och tillgång till internet är det numera svårt att exempelvis betala räkningar eller boka tid för vaccinering. 97 procent av befolkningen i åldrarna 18-67 år har mobilt bank-id i sina telefoner. Men högre upp i åldrarna sjunker användningen. I åldrarna 71-80 år har 74 procent bank-id, bland dem 81 år och äldre är det bara 37 procent.

– Det här utanförskapet innebär att man inte är med i samhället på samma villkor som andra. I en värld som blir allt mer digitaliserad, som kräver att man kan använda mobilt bank-id och andra digitala verktyg så klarar sig de här personerna inte själva, de behöver mycket hjälp.