Pensionen räckte inte till hyran – Eva, 65, blev hemlös

Uppdaterad 2022-01-31 | Publicerad 2022-01-29

När pensionären Eva Larssons mediciner blev dyrare hade hon inte längre råd med hyran och vräktes.

Trots en pension på drygt 7 000 kronor vägrade kommunen att ge henne bistånd.

”Du behöver hushålla med din ekonomi”, skriver socialtjänsten i sitt utlåtande.

Efter 40 år som undersköterska inom äldrevården valde Eva Larsson, 65, att gå i pension vid 61 års ålder.

Hon hade sedan en tid tillbaka diabetes och hade genomgått flera operationer: Benen, ryggen, axlarna och en handled.

– Kroppen var slut. Jag hade hållit på i flera år med att varva jobb med sjukskrivning. Jag kunde inte göra alla lyft som krävdes och jag ville inte bara låta mina kollegor göra hela arbetet, säger hon.

7 216 kronor i månaden landade Evas pension på. Då skulle hyran på 5 600 för en tvåa i Solna betalas. Det var knapert, men det gick.

Men när hon sedan blev sjukare och fick behov av fler och dyrare mediciner rämnade allt.

Eva Larsson jobbade som undersköterska i 40 år. Sen sade kroppen stopp.

Sökte bistånd

– Jag insåg att jag inte hade pengar till både medicinen och hyran innan högkostnadsskyddet skulle täcka medicinkostnaden. Jag blev tvungen att prioritera medicinerna.

I mars 2020 ansökte Eva om ekonomiskt bistånd hos Solna stad, men fick avslag.

En förklaring bakom beslutet, som går att läsa i dokument som Aftonbladet har tagit del av, var att hon hade valt att inte stå till arbetsmarknadens förfogande:

”Ekonomiskt bistånd utgår i regel ej till individer som väljer att gå i förtidspension. Du har valt att ta ut din pension i förtid vilket medför att du inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande i tillräcklig utsträckning.”

Det andra argumentet var att Eva hade sökt bistånd som ensamstående när hon var registrerad som gift:

”Makar har försörjningsplikt gentemot varandra... Äktenskapsbalken och plikten kvarstår även om makarna har separata hushåll och går före den enskildes rätt till bistånd”.

”Var en semesterfling”

Det stämmer att Eva är gift, men hon lever själv och har inte träffat sin man på många år. Trots att det går att skilja sig utan den andres samtycke har hon inte realiserat någon skilsmässa. 

– Det var en semesterfling i Turkiet för kanske 22 år sedan. Jag gifte mig med en turkisk man men insåg efter två veckor att det aldrig skulle hålla. Jag har velat ansöka om skilsmässa men har aldrig fått tag i mannen. Han har aldrig satt sin fot i Sverige. Det vet socialtjänsten.

Eva fortsatte att prioritera sin medicin framför hyran. I december 2020 fick hon information om att hon skulle vräkas på grund av utebliven betalning.

Två månader senare verkställdes vräkningen.

– Kronofogden kom hem till mig. De bytte lås och tog bort mitt namn som satt nere vid porten. Det gick på en kvart.

”Nu är jag hemlös”

Eva tog på sig ytterkläderna, tog de väskor hon hade packat och gick ut ur sin lägenhet en sista gång.

– Jag tänkte faktiskt att ”nu är jag hemlös”.

Några dagar senare, när hon sent en kväll satt vid en busstation, kom en kvinna fram till henne som också var hemlös.

– Hon tog mig till Centralstationen i Stockholm. Jag visste inte var annars jag skulle ta vägen.

Där började det verkliga livet som hemlös.

– Man får aldrig sova. Man måste ut därifrån en timme varje natt. Det är fruktansvärt.

Eva fick ingen ekonomisk hjälp av kommunen. Enligt beslutet borde hon ge sig ut på arbetsmarknaden igen.

Blev inneboende

Månaderna gick. Tillsammans med andra hemlösa satt Eva ut tiden på Centralstationens bänkar. Enstaka dagar ordnade socialjouren i Stockholm med boende på vandrarhem.

Men hon återkom ständigt till Centralstationen.

Under sommaren sökte Eva vid ett tillfälle bistånd för att bekosta tillfälligt boende. Hon fick avslag med en uppmaning om att hushålla med sina pengar:

”Du har tidigare fått information om att du erhåller tillräckliga medel för att bekosta mat och tillfälligt boende... Du har haft kännedom sedan tidigare att du behöver hushålla med din ekonomi.”

Till slut hittade Eva ett rum i ett radhus i Vällingby där hon nu har hyrt in sig för 5 000 kronor i månaden. Det är där Aftonbladet träffar henne.

– Jag ska inte klaga. Men jag drömmer om ett eget badrum.

”Finns inget skyddsnät”

Eva säger att hon är arg över hur samhället ser ut men att hon samtidigt är härdad. Livet har varit tufft förut, men aldrig som nu.

– Jag har jobbat 40 år i vården. Man tror att man har jobbat för någon slags säkerhet, att det finns ett skyddsnät. Men det gör det inte.

Eva vräktes i februari i fjol och blev hemlös.

Advokaten: ”Iskallt”

Ruth Nordström är advokat och ger Eva Larsson juridisk stöttning pro bono.

Hon anser att socialförvaltningen i Solna stad inte tar hänsyn till flera delar av förvaltningslagen.

– Hade socialen uttalat sig om Evas fall hade de hänvisat till socialtjänstlagen, till paragraferna i beslutet. Problemet är att det enligt förvaltningslagen finns en övergripande serviceskyldighet som innebär att varje fall ska vara noggrant utrett. Den innebär också att man ska ta hänsyn till den enskildes situation.

Bland annat menar Ruth Nordström att socialförvaltningen inte har utrett Evas arbetsförmåga tillräckligt.

– De påstår till exempel att Eva har ”valt” att inte ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Hade de utrett hennes arbetsförmåga hade de insett att hon inte kan arbeta på grund av sin hälsa.

Ruth Nordström tycker även att socialen misslyckas med att göra en samlad bedömning av Evas situation.

– Det handlar inte om att runda paragrafer, utan att se den sammanlagda situationen för en drabbad medmänniska.

”Diskuterar inte individärenden”

Aftonbladet har sökt socialförvaltningen på Solna stad som tackar nej till att kommentera Evas fall.

– Generellt diskuterar vi inte individärenden. Det finns inget intresse från socialförvaltningen att kommentera den här gången, säger Axel Göras, presskommunikatör på Solna stad.

Kan ni tänka er att berätta på ett generellt plan hur ni tänker?

– Nej, egentligen inte. Vi ger generellt inga uttalanden.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln