Svenska BNP-raset värre än väntat

Frida Bratt: Så påverkar det Sverige

Uppdaterad 2020-08-06 | Publicerad 2020-08-05

I spåren av pandemin rasar Sveriges BNP med hela 8,6 procent.

– Det är dramatiskt och ännu sämre än väntat, säger sparekonomen Frida Bratt.

Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, krympte med 8,6 procent under andra kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal, enligt den så kallade BNP-indikatorn från SCB, Statistiska centralbyrån. Jämfört med andra kvartalet 2019 minskade BNP med 8,2 procent.

”Nedgången i BNP är den största för ett enskilt kvartal perioden 1980 och framåt”, skriver SCB i ett pressmeddelande.

– Det är ännu sämre än förväntat. Det fanns ett spann i prognoserna som låg kring 7-8 procent, men det hamnade närmare 9. Det är ett extremt tufft kvartal, säger Frida Bratt, sparekonom hos Nordnet.

Huvuddelen av nedgången jämfört med första kvartalet drivs av fallande export och hushållskonsumtion i spåren av coronapandemin.

– Det är inte så konstigt eftersom vi inte har fått röra oss fritt och inte konsumerat som vanligt under den här perioden. Vi är heller ingen isolerad ö utan extremt exportberoende, säger Bratt.

Sverige klarar sig bättre än andra

Men det är inte bara Sverige som leverar historiskt usla BNP-siffror. I Spanien, Italien och Frankrike har ekonomin krympt med omkring en femtedel jämfört med i fjol.

– Det är viktigt att poängtera att trots att det är ett historiskt ras för Sverige så är det inte riktigt lika illa som i många andra regioner. Vi kan jämföra med Spanien där fallet är 22 procent, i hela euroområdet minus 15.

En anledning till att Sverige klarat den ekonomiska krisen något bättre är vår öppnare coronastrategi, enligt Bratt:

– Vi har kunnat hålla hjulen igång mycket mer, men är fortfarande drabbade eftersom vi är så exportberoende.

Vad innebär raset för Sverige?

– Vi visste ju redan att krisen påverkar ekonomin så att vi fått en siffra på det ändrar inget direkt. Men nu när vi vet att raset blev så stort är det viktigt att återhämtningen blir större.

För privatpersoner innebär det att det nu är ännu mer brådskande att allt återgår till det normala.

– Att det ser så här dåligt ut väcker en viss oro, och eftersom det är inkomsten som är A och O för privatekonomin är det viktigt att permitterade och arbetslösa snart kommer tillbaka i sysselsättning, säger Frida Bratt.

Hur kommer det att bli framåt?

Bratt tror att siffrorna kommer att återhämta sig redan under nästa kvartal.

– Det är nästan oundvikligt att det kommer att ske en återhämtning, i Sverige men framförallt i Europa som vi är beroende av. Nu har man ju öppnat upp allt mer, säger hon.

Därefter beror återhämtningen på om det blir en andra virusvåg eller inte.

KI spår återhämtning 2021

Enligt de prognoser som Konjunkturinstitutet, KI, gjorde i juni kan Sveriges BNP återhämta sig till samma nivåer som före coronapandemin under slutet av 2021. Men det beror mycket på hur pandemin utvecklas.

– De nya uppblossningar man ser i Europa och USA kanske man tidigare trodde skulle komma ännu senare. Och vi vet inte om det kommer att drabba Sverige, och vad händer då?, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl till TT.

– Det finns mycket osäkerhet kring coronautvecklingen. Så länge den osäkerheten finns kommer det att ligga som en våt filt över ekonomin, både i Sverige och runt om i världen.

 

Fotnot: BNP-indikatorn är en tidig, preliminär sammanställning av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna. Den ordinarie beräkningen av Sveriges BNP publiceras den 28 augusti.

KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu