Grisbonden Cecilias kostnader har ökat med en halv miljon
”Har ingen riktig framtidstro”
Publicerad 2021-12-05
Bonden Cecilia Bengtssons utgifter har ökat med nästan en halv miljon kronor på ett år.
Hon och maken Bernt har fått sänka sina egna löner och är oroliga för att inte kunna betala sina räkningar.
– Helt galet, säger hon.
Sveriges lantbrukare har haft ett svårt år till följd av skenande energipriser och svaga skördar.
På Cecilia och Bernt Bengtssons mjölk- och smågrisgård i Halland, som de driver ihop med Bernts släktingar, har kostnaderna gått upp med nära en halv miljon kronor under 2021.
– Lönsamheten kommer att sjunka drastiskt och då blir det inget över till oss. Man kan leva så ett litet tag men det går inte i längden, säger Cecilia Bengtsson.
Framförallt är det kostnaderna för diesel, gödsel och löner som har ökat på paret Bengtssons gård.
– Vi är rädda att pengarna inte ska räcka till. Vi har våra djur och de måste ha mat och annat. Tänk dig själv att du inte skulle kunna betala dina räkningar.
Har sänkt sina löner
Cecilia och Bernt har redan fått sänka sina egna löner. De har svårt att dra ned på sitt användande av diesel och gödsel och vet inte vad mer de ska göra för att kapa utgifterna.
– Vi har anställda och de måste få sina löner först. Vi hade velat göra hållbara investeringar som att installera solceller, men det går inte nu. Det känns inte kul.
Enligt Cecilia Bengtsson har hon och maken ett stort intresse för klimatsmart jordbruk och hon har förståelse för att bensin och diesel måste bli dyrare. Dock tycker hon att lantbrukare borde få mer stöd till dess att bättre alternativ finns på marknaden.
– Det är la helt galet. Ur en konkurrenssynpunkt blir det mycket dyrare för oss än för bönder i till exempel Danmark. Man får erbjuda något annat så länge själva omställningen pågår, som till exempel en biopremie.
Oro för framtiden
Om priserna stannar på den nivån de ligger på nu eller blir ännu högre fruktar Cecilia och Bernt att de kommer behöva vänja sig vid att ha låga löner.
– Det inger ingen riktig framtidstro som situationen ser ut nu. Riksdagen har beslutat om att produktionen av svenska livsmedel ska öka men just nu görs inget för att det ska ske.
LRF, Lantbrukarnas riksförbund, har gjort en egen analys av ekonomin på paret Bengtssons lantbruk. De menar deras situation är långt från unik bland svenska bönder.
– Det visar att vi har dramatiska kostnadshöjningar som inte fullt ut kompenseras på intäktssidan, säger Palle Borgström, ordförande på LRF, som tidigare har berättat om lantbrukarnas situation i Aftonbladet.
LRF vill se mer stöd
För att jämna ut lantbrukarnas ökade kostnader har LRF nu tagit fram en rad förslag på åtgärder som de har lämnat in till regeringen.
– Kompensationen måste komma från två håll. Dels genom högre konsumentpriser men även genom politiska styrmedel. Regeringen behöver göra en analys av läget och sen måste man öka tillgången till fossilfria bränslen och ta fram ett stöd som kan hjälpa lantbrukarna här och nu, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.
Tidigare näringsministern Ibrahim Baylan (S) har tidigare sagt till Aftonbladet att han ”följer jordbruksfrågorna nära” och att det svenska jordbruket ska vara konkurrenskraftigt.
– Från regeringens sida jobbar vi målmedvetet i hela jordbruket och för att Sverige ska ha levande och livskraftiga landsbygder. Vi föreslår ökade satsningar på jordbruket om cirka en halv miljard per år i den budget vi nyss presenterat. Detta är en del av arbetet för att öka jordbrukets konkurrenskraft, sa han i oktober, innan budgeten från M, KD och SD röstades igenom.
”Nya budgeten ändrar inget”
Trots att det nyligen blev klart att regeringen kommer att styra med högerns budget som bland annat innebär sänkt dieselskatt tror inte Palle Borgström att lantbrukarnas situation kommer att förbättras nämnvärt.
– Det gör ingen större skillnad. Redan den första januari kommer reduktionsplikten vilket innebär att kostnaden ökar med 75-80 öre ändå. Den där 50-öringen som skatten sänks med är uppäten redan innan den införs.
Enligt Palle Borgström kan böndernas höga kostnader i längden betyda mindre svensk mat på borden.
– Händer ingenting så kommer vissa lantbrukare inte att odla nästa år, risken blir för hög. Man kommer dra ner på insatserna vilket gör att vi sannolikt kommer ha en mindre skördar vilket gör att vi får mindre närproducerad mat.