”Köp på avbetalning och faktura ökar explosionsartat”

Finansinspektionen oroas över svenskarnas skulder

Uppdaterad 2021-03-17 | Publicerad 2021-03-07

Det är enklare än någonsin att handla först och betala sedan.

Men för den som hamnar på efterkälken kan konsekvenserna bli förödande.

Finansinspektionen slår nu larm om att köpen på avbetalning och kredit ökar i mycket snabb takt.

– Även små lån kan leda till stora problem, säger generaldirektören Erik Thedéen.

Lockropen utformas på olika sätt, men de har alla samma innebörd.

”Köp först – betala senare”, uppmanar Klarna.

”Handla en månad, betala en annan”, tjoar konkurrenten Qliro.

”Less på stress och växande köer? Förbered ditt köp via mobilen och få besked om kredit direkt”, heter det i ett erbjudande från Resurs Bank.

Det är lätt att falla för frestelsen i att få varan hem direkt och skjuta betalningen på framtiden. För den som har ordning i mejlkorgen och marginaler i ekonomin innebär sådan shopping ofta inga problem. Men på senare tid har det kommit en rad larm om att kreditköp slungar in allt fler i en ond spiral av räntekostnader, fakturaavgifter och pengar som aldrig räcker till.

”Konsumtionslånen ökar under pandemin”, skriver Statistiska Centralbyrån i en pressnotis där myndigheten också konstaterar att den totala lånesumman växt från 181 till 260 miljarder de senaste fem åren.

”Aldrig tidigare har Kronofogden fått in så många krav på obetalda skulder”, meddelar den instans som kan ta en skuldsatt persons bostad om alla andra möjligheter är uttömda.

”Är ett rop på hjälp”

Enligt Kronofogden har antalet nya ärenden hittills inte ökat i den höga takt som många befarat. Myndigheten oroas dock av tillströmningen av skuldsatta i åldern 18 till 25 år. Det är också fler unga som ansöker om skuldsanering. Ofta uppfyller de dock inte kraven som ställs.

– Många unga förstår inte vad en skuldsanering innebär. De googlar efter lösningar på sina ekonomiska problem och hittar till vår webbplats, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, i en kommentar.

– Det är ett tydligt rop på hjälp.

Även Finansinspektionen är bekymrad över utvecklingen.

”Snabba och lättillgängliga krediter utgör en risk för att konsumenter lånar mer än de klarar att betala tillbaka”, skriver myndigheten i den senaste konsumentskyddsrapporten.

”Många unga riskerar att tidigt i livet ta på sig skulder vilket kan begränsa deras handlingsfrihet längre fram.”

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

Generaldirektören Erik Thedéen talade klarspråk när kartläggningen presenterades för några veckor sedan:

– Vi ser en explosionsartad ökning av köp på faktura, avbetalning eller kredit. Vi tror att det är e-handeln som till stor del driver detta.

Enligt Finansinspektionen leder omkring tio procentfor av fakturaköpen till en skuld som kunden måste betala ränta på. Fem procent av de fordringarna hamnar sedan hos inkassobolagen.

– Här har vi ett embryo till något som skulle kunna bli ett ganska stort konsumentskyddsproblem.

Kritiseras av Konsumentverket

Den 1 juli 2020 trädde en lag i kraft som innebär att nätbutiker inte får ha kreditalternativ som förval. Konsumentverket har beskyllt Klarna för att bryta mot de bestämmelserna vid utcheckningen på klädjätten H&M:s sajt.

Jan Bertoft, generalsekreterare på intresseorganisationen Sveriges Konsumenter, menar att Klarna är långtifrån ensamma om att lyfta fram möjligheten att betala senare.

– Handlarna och företagen som tillhandahåller betalningslösningar gör allt för att du ska dela upp betalningen. Orsaken är att de tjänar pengar på det, säger han.

– Jag vill se hårdare regleringar på det här området. Kredit är inte vilken vara som helst. Skulder kan leda till ett elände som varar hela livet.

PODD Hur klarar sig Klarna?

Aftonbladet Daily med Gustaf Tronarp, reporter på Min ekonom.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu