Lappa och laga en bransch på uppsving

Boel Holm/TT

Uppdaterad 2020-02-17 | Publicerad 2020-02-16

Det lönar sig att laga hellre än att köpa nytt. Inte bara för den som är händig med nål och tråd utan även för företag som upptäckt att det finns pengar att tjäna på reparationerna.

En som har sett potentialen i att erbjuda reparationer av kläder är Henning Gillberg, grundare av företaget Repamera. Idén föddes när han i januari 2017 satt med några trasiga skjortor och tänkte att om man kan få mat levererad till dörren borde man kunna få skräddare levererad till dörren.

I dag har Repamera tre anställda som lagar och måttanpassar kläder till privatpersoner och företag i hela landet. Sedan början av året samarbetar Repamera med H&M, vars klubbmedlemmar i Stockholm får Repamera-påsar för att skicka sina kläder till lagning.

Idén är enkel – kunderna skickar sina trasiga plagg till skräddarna i Malmö och får tillbaks dem lagade två veckor senare.

Ska vara enkelt

Henning Gillberg tror att en viktig faktor är att idén ligger rätt i tiden. Enkelheten är en annan orsak till varför det gått så bra. Att få kläder lagade ska vara lika enkelt som att köpa dem i butik.

– Vi är vana vid e-handel i Sverige. Du kan göra det dygnet runt och läsa recensioner. Vi har fasta priser och lämnar garanti på våra reparationer.

Repamera lagar allt, men den allra vanligaste lagningen är grenen på jeans.

– Det står för nästan hälften av våra lagningar.

I friluftsbranschen är reparationer inget nytt. Kläderna är gjorda för att hålla länge och företagen ser gärna att man ger dem ännu längre liv. På Houdini Sportswear har man erbjudit reparationer av sina plagg sedan start, men nu är det en egen tjänst. Tjänsten är populär, och sedan den 1 augusti har man lagat drygt 1 500 plagg.

– Vi tycker att det är miljömässigt bra att det görs. Och ofta gillar folk sina plagg och vill inte ha nytt, säger Mia Grankvist som är kommunikationsansvarig.

Reparationerna är bara en del av Houdinis hela hållbarhetsarbete, inte den största eller enskilt viktigaste, men nog så viktig. Mia Grankvist tror att fler kommer att upptäcka att det finns pengar att tjäna på att reparera och inte alltid fokusera på att sälja nytt.

– Ju fler som ser poängen med att laga och reparera desto fler kommer det att behövas som gör det. Kunskapen om hur man lagar saker är borta, så de som vet hur man gör kommer att ha att göra.

Skapar arbetstillfällen

Magnus Ericsson, vd på Kavat, delar uppfattningen att reparationerna kommer att skapa arbetstillfällen. I dag har skofabriken två skomakare som arbetar heltid med att laga skor som kunderna vill ge längre liv.

– Jag tror att arbetstillfällena inom den cirkulära ekonomin kommer att öka. Vi märker att intresset har ökat för varje säsong. För oss handlar det om servicenivå, vi vill laga och göra om och göra rätt.

Han tror att Kavat kanske har lättare än andra företag att få kunderna att vilja laga hellre än att köpa nytt.

– Våra kunder är väldigt miljömedvetna och pålästa, framför allt den nya generationen föräldrar och millennials, så det är nog enklare för oss än för många andra. Men jag tycker ändå att det går för långsamt.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu