Amorteringskravet – så här fungerar det

Inom några dagar ska regeringen fatta beslut om skärpt amorteringskrav för bolån.
Om det införs kan boendekostnaden bli flera tusenlappar högre i månaden redan i vår. Bostadspriserna väntas dessutom falla.

Bostadsmarknaden gungar rejält i Sverige. Priserna bromsar in på flera håll, och i Stockholm tvingas var tionde säljare sänka sitt pris.

Mitt i snålblåsten ska nu regeringen fatta ett beslut som enligt vissa riskerar piska upp vindarna till stormstyrka. Finansinspektionen, FI, vill skärpa amorteringskravet på bolån, och inom några dagar ska regeringen säga bu eller bä.

Om kravet införs skulle det bli ännu tuffare att låna till en bostad än i dag. Dessutom väntas priserna falla om förslaget går igenom.

Vad innebär FI:s förslag?

Redan nu omfattas nya bolånetagare av hårda amorteringskrav. För bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde krävs en årlig amortering på 2 procent, och mellan 50 och 70 procents belåning 1 procent.

FI vill att nya bolånetagare därutöver ska amortera ytterligare 1 procent på bolånet, om det överstiger 4,5 gånger låntagarens inkomst före skatt. Som mest kan alltså en person som tar ett nytt bolån behöva amortera 3 procent varje år.

• Exempel 1: Singel som tjänar 25 000 kronor i månaden
  Singeln kommer som mest att kunna låna 1,35 miljoner kronor utan att omfattas av det nya amorteringskravet.
  Om personen köper en bostad för 2 miljoner kronor och lånar maximalt 1,7 miljoner, blir den totala amorteringen på 4 250 kronor per månad (2 833 kronor med nuvarande regler).
• Exempel 2: Par som tjänar totalt 60 000 kronor i månaden
  Paret kommer som mest att kunna låna 3,24 miljoner kronor utan att omfattas av det nya amorteringskravet.
  Om paret köper en bostad för 4 miljoner kronor och lånar maximalt 3,4 miljoner, blir den totala amorteringen på 8 500 kronor per månad (5 666 kronor med nuvarande regler).
• Exempel 3: Par som tjänar 90 000 kronor i månaden
  Paret kommer som mest att kunna låna 4,86 miljoner kronor utan att omfattas av det nya amorteringskravet.
  Om paret köper en bostad för 7 miljoner kronor och lånar maximalt 5,95 miljoner, blir den totala amorteringen på 14 875 kronor per månad (9 916 kronor med nuvarande regler).

Vilka påverkas?

Det är bara nya bolånetagare som omfattas av de hårdare kraven, totalt cirka 15 procent av de som tar nya bolån, enligt FI.

Främst kommer det att slå mot de som lånar mycket i förhållande till sin inkomst. Störst andel av dessa finns i Stockholm, där omkring 30 procent av nya bolånetagare kommer att omfattas, enligt FI. Motsvarande siffra för Göteborg är 20 procent.

Så här stor amortering skulle krävas varje månad för olika lånebelopp:

• Lån: 1 miljon kronor
  Amortering med nuvarande krav: 1 700 kronor
  Amortering med skärpta krav: 2 500 kronor
  Minsta månadsinkomst för att inte omfattas: 18 500 kronor
• Lån: 1,5 miljoner kronor
  Amortering med nuvarande krav: 2 500 kronor
  Amortering med skärpta krav: 3 800 kronor
  Minsta månadsinkomst för att inte omfattas: 27 800 kronor
• Lån: 2 miljoner kronor
  Amortering med nuvarande krav: 3 300 kronor
  Amortering med skärpta krav: 5 000 kronor
  Minsta månadsinkomst för att inte omfattas: 37 000 kronor
• Lån: 3 miljoner kronor
  Amortering med nuvarande krav: 5 000 kronor
  Amortering med skärpta krav: 7 500 kronor
  Minsta månadsinkomst för att inte omfattas: 55 600 kronor
• Lån: 5 miljoner kronor
  Amortering med nuvarande krav: 8 300 kronor
  Amortering med skärpta krav: 12 500 kronor
  Minsta månadsinkomst för att inte omfattas: 92 600 kronor

En invändning mot förslaget är att det skulle slå extra hårt mot unga som står utanför bostadsmarknaden. Men redan i dag har bankerna infört så kallade skuldkvotstak som begränsar hur mycket en person får låna i förhållande till sin inkomst. De flesta banker sätter gränsen vid 5 gånger årsinkomsten.

Vad får förslaget för konsekvenser?

FI bedömer att en del kommer att låna mindre än vad de hade gjort utan kravet. Det kommer att minska hushållens så kallade skuldkvot. De ser också att efterfrågan på bostäder kommer att dämpas. Det kan leda till fallande, eller åtminstone mindre stigande, bostadspriser framöver. Dessutom kan det enligt Sveriges byggindustrier leda till att färre nya bostäder byggs.

Bostadspriserna i hela landet kommer att bli 1,5 procent lägre jämfört med om förslaget inte genomförs, och 3 procent lägre i Stockholm, enligt FI:s beräkningar.

Vad händer nu?

Nu är det upp till regeringen att fälla den slutgiltiga domen. Statsminister Stefan Löfven (S) sa i torsdags att beslut är att vänta om ”senast en vecka”. Regeringen ska dessförinnan samtala med såväl Vänsterpartiet som Allianspartierna, där de senare är starka motståndare till förslaget.

Om FI får sin vilja igenom börjar de nya kraven att gälla 1 mars 2018.