Moderaterna vill sälja SBAB och Telia

Uppdaterad 2018-05-24 | Publicerad 2018-05-13

Moderaternas näringspolitiske talesperson Lars Hjälmered skulle helst sälja SBAB och Telia. Arkivbild

Om en alliansregering tar över makten efter valet i höst kan fler statliga bolag bli till salu.
Bolåneinstitutet SBAB och statens Telia-aktier, sammanlagt värda uppåt 90 miljarder, är två heta kandidater.

– Vi anser att staten på sikt bör sälja SBAB och Telia, om förutsättningarna är de rätta, säger Lars Hjälmered, näringspolitisk talesperson för Moderaterna.

Han tillägger att det dock krävs stöd i riksdagen för att genomföra dessa affärer.

Metria-affär stoppad

Näringsminister Mikael Damberg (S) utesluter inte att det kan bli aktuellt att starta ett nytt statligt bolag. Arkivbild

Den rödgröna regeringen har en helt annan inställning. Nyligen stoppades en långt gången plan på att sälja det statliga konsultbolaget Metria och på regeringskansliet smids det i stället planer på att starta upp ett nytt statligt bolag.

Näringsminister Mikael Damberg (S) sågar M-förslaget om att sälja SBAB och Telia som ideologiskt motiverat.

– Jag ser ingen poäng med att staten ger upp ägandet av SBAB och att banken kanske köps upp av någon av de stora drakarna. Då minskar konkurrensen ytterligare. De som får betala för det är svenska bolånekunder, säger han.

Telia-innehavet beskriver Damberg som viktigt för att säkra investeringar i bredband och digital infrastruktur. Han varnar också för säkerhetspolitiska konsekvenser om den 37-procentiga kontrollposten säljs. Bolaget kan då hamna i händerna på främmande makt, enligt Damberg.

– Vem är det Moderaterna vill ska köpa Telia? Och vem är det som kommer att köpa Telia om staten säljer innehavet? Jag tycker inte Moderaterna har bra svar på de frågorna, säger han.

Knappt två miljarder

Staten har varit på reträtt som bolagsägare sedan 1980-talet, då staten ägde omkring 130 bolag. När Fredrik Reinfeldts alliansregering tillträdde 2006 var antalet nere i 55 hel- och delägda företag, varav fyra börsnoterade. I dag är antalet 47, varav två finns på börsen (Telia och SAS).

I den rödgröna regeringens budget antas staten dra in fem miljarder kronor per år från försäljningar och extrautdelningar. Fredrik Reinfeldts alliansregering hade försäljningsintäkter på 15 miljarder som antagande i sin budget.

Skillnaden är ännu tydligare om man jämför de 163,5 miljarder kronor alliansregeringen drog in på försäljningar av statliga tillgångar under sina åtta år med de knappt två miljarder den rödgröna regeringen sålt för.

Riksdagen har gett mandat att sälja sex av dagens statliga bolagsinnehav. Det handlar om Bilprovningen, Bostadsgaranti, utbildningskoncernen Lernia, mättjänstföretaget Metria, bildelstillverkaren Orio och statens aktier i det börsnoterade flygbolaget SAS.

Nytt statligt bolag

Enligt Hjälmered kommer väljarna inte se några dramatiska förändringar av statens ägarpolicy om det blir en moderatledd regering efter valet.

– Vi ser att huvuduppgiften kring de statliga bolagen är att fortsätta utveckla styrning och ledning, säger han.

Damberg varnar dock för en ideologiskt färgad "privatiseringsagenda" om det blir ett maktskifte.

Han tillägger att det efter regeringens satsning på det statliga riskkapitalbolaget Saminvest kan bli aktuellt att starta ännu ett nytt statligt bolag, för att samarbeta med privata aktörer i syfte att få ned koldioxidutsläppen.

– Jag utesluter inte alls att det kan krävas ett statligt bolag framöver, som är med och hjälper till i den omställningen.

Fakta: Har delat ut 240 miljarder sedan 2007

I statens bolagsportfölj finns 47 hel- och delägda bolag. Där ingår två börsnoterade innehav: 56,7 miljoner SAS-aktier värda drygt 1,2 miljarder och kontrollposten i Telia på drygt 37 procent av Telia-aktierna, värda nästan 70 miljarder.

I fjol ökade de statliga bolagens omsättning med 1 procent till drygt 324 miljarder kronor. Resultatet efter skatt steg till 38,4 miljarder kronor, från en förlust på 4,7 miljarder ett år tidigare.

Resultatförbättringen hänger samman med väsentligt bättre utveckling för energikoncernen Vattenfall, som för första gången sedan 2012 kan dela ut pengar. Dessutom går gruvkoncernen LKAB bättre.

Utdelningarna för 2017 lyfte till 20 miljarder, upp från 13,6 miljarder ett år tidigare.

År Utdelning, miljarder kronor

2007 31,3

2008 23,2

2009 20,8

2010 37,6

2011 27,8

2012 26,7

2013 17,7

2014 26,3

2015 15,4

2016 13,6

2017 20,0

2007–2017 240,4

Källa: Regeringskansliet, Rapport för bolag med statligt ägande januari–december 2017

Fakta: Försäljningar i statens bolagsportfölj

Alliansregeringen sålde under sina år vid makten (2006–2014) statliga tillgångar för 163,5 miljarder kronor. Under den rödgröna regeringen (2014–2018) har försäljningarna knappt nått upp till två miljarder.

Årtal Tillgång Intäkt i miljarder Andel av bolaget, i procent

2007 Telia-aktier 18,0 8

2008 OMX-aktier 2,1 6,6

2008 Vin & Sprit 57,7 100

2008 Vasakronan 24,6 100

2011 Nordea-aktier 19,0 6,3

2011 Arbetslivsresurs 0,1 100

2011 Nordea-aktier 19,5 6,4

2013 Nordea-aktier 21,6 7

2013 Vectura 0,9 100

2016 SAS-aktier 0,2 4,2

2017 Apoteksgruppen 1,7 100

Källa: Näringsdepartementet

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu