Ilska mot nya pensionsändringen: Orimligt

Kommunal kontrar med ”Britt-Marie-pension”

Fredrik Rundkvist

När åldersgränsen för garantipension och bostadstillägg höjs 2023 kommer staten att gå plus med 5 miljarder om året.

Men höjningen får många med tunga jobb att se rött.

– Det här är ett orimligt förslag, säger Malin Ragnegård, vice ordförande i Kommunal.

I höst väntas riksdagen ta beslut om att höja åldersgränserna för garantipension och bostadstillägg för pensionärer från 65 till 66 år från och med 2023. Samma år ska även åldersgränsen för den allmänna pensionen höjas från 62 till 63 år.

– Väldigt många av våra medlemmar orkar inte jobba till 65 år och många klarar inte att jobba heltid de sista åren. Att då höja åldersgränserna ytterligare är inte rimligt, säger Malin Ragnegård.

Föreslår ventil

Regeringen har föreslagit en ventil för att den som är utsliten av jobbet ska slippa behöva ta ut pension i förtid. Reformen kallas trygghetspension och ska enligt förslaget träda i kraft redan nästa år. Den kommer att göra det lättare att beviljas sjukersättning från 60 års ålder.

På sikt väntas dock även åldersgränsen för trygghetspensionen höjas i takt med åldersgränserna i pensionssystemet.

– Vi tycker att det här med trygghetspensionen var ett steg i rätt riktning. Det löser inte alla problem men det är ett första steg. Det här gör ju att det försvåras ytterligare, säger Malin Ragnegård.

helskärm

Hon fortsätter:

– Det behövs fler ventiler. Vi har föreslagit något som vi kallar ”Britt-Marie-pension” som innebär att den som har ett fysiskt krävande arbete ska kunna gå i pension innan kroppen ger upp och man blir tvungen att öka sjukersättning. Men det behövs också investeringar i välfärden, där de flesta av våra medlemmar arbetar, som gör att man orkar arbeta hela vägen.

Ger staten miljarder

De föreslagna höjningarna av åldersgränserna 2023 kommer att ge ett ekonomiskt plus för staten på 5 miljarder kronor, rapporterar Ekot. Det handlar dels om minskade utgifter för bland annat garantipension och bostadstillägg, men framförallt ökade skatteintäkter när allt fler jobbar högre upp i åldrarna.

– När man tidigare har räknat enbart på åldershöjningarna i socialförsäkringarna och inte brytt sig om skatteeffekterna så har man kommit fram till att det inte är någon besparing utan i stället medför en mindre utgiftsökning för staten, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Den inkomstbaserade pensionen ligger utanför statens budget och ingår därför inte i beräkningarna.

helskärm

Så ska åldersgränserna höjas

2023

• Lägsta ålder för allmän pension höjs från 62 till 63 år. Samtidigt höjs åldersgränserna för garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg samt det förhöjda jobbskatteavdraget och grundavdraget från 65 till 66 år.

2026

• Åldersgränserna i pensionssystemet kopplas till den så kallade riktåldern. Det är en rörlig åldersgräns baserad på den beräknade återstående livslängden för respektive årskull. För årskullarna födda i mitten av 1960-talet kommer riktåldern att vara 67 år. Det innebär att lägsta ålder för allmän pension blir 64 år (riktålder minus tre år) och åldersgränsen för bostadstillägg, garantipension, inkomstpensionstillägg, förhöjt grund- och jobbskatteavdrag blir 67 år (riktåldern för årskullarna födda i början av 1960-talet).
• Höjningen av åldersgränserna sker för att kompensera för att vi lever allt längre. Sedan pensionssystemet sjösattes för 20 år sedan har medellivslängden ökat med tre år. Den pension man jobbar ihop under yrkeslivet måste räcka ungefär 25 procent längre än tidigare, med sjunkande månadsbelopp som följd.