Svenska pensioner sticker ut: ”Finns flera problem”

Danska garantipensionen är dubbelt så hög

Fredrik Rundkvist

En svensk garantipensionär får inte ens hälften av vad hon eller han hade fått i Danmark.

Överhuvudtaget sticker svenska pensioner ut i jämförelse med övriga Norden.

– Problemet med de låga pensionerna undergräver förtroendet för hela systemet, säger Urban Lundberg, som har doktorerat på den svenska pensionsreformen.

När det norska pensionssystemet reformerades 2005 stod Sverige delvis som modell. Men det norska ger betydligt högre pensioner.

– Det norska systemet påminner mycket om det svenska, men det saknar premiepension och broms. Norge har dessutom de ekonomiska resurserna att blåsa upp de allra lägsta pensionerna, säger Urban Lundberg, historiker på Högskolan Dalarna.

– Det kom till under en ekonomisk kris då man inte såg hur man skulle kunna ha råd med de framtida pensionerna. I Norge fanns inte det problemet. Där hade man ett demografiskt problem med en åldrande befolkning och man ville se till att hålla pensionerna borta från alla oljeinkomster.

Klart lägre i Sverige

Statistiken här nedan kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Siffrorna visar att svenska pensionärers inkomster i genomsnitt är klart lägre än i Norge, Island och Danmark men något högre än i Finland.

Sverige sticker ut när det gäller de lägsta pensionerna. Den svenska garantipensionen är visserligen något högre än den finska, men mindre än hälften av den danska.

Statistiken är dock lite missvisande eftersom den inte inkluderar det svenska bostadstillägget. 289 000 pensionärer med låga inkomster får i dag del av tillägget, i genomsnitt 2 842 kronor i månaden skattefritt.

Allra sämst är Sverige när det gäller de äldsta pensionärerna. Sverige har lägst inkomstnivå hos personer över 75 år och i särklass högst andel äldre kvinnor med risk för fattigdom, som i det här sammanhanget innebär att de har en inkomst som är mindre än hälften av medianinkomsten i landet.

– Det svenska systemet har flera problem. Ett är att garantipensionerna ger pensioner som man knappt kan leva på. Samtidigt medför inkomsttaket att det finns en stor grupp som inte omfattas av försäkringen fullt ut. Ett tredje problem är att inkomstpensionen i många fall inte är särskilt mycket högre än den garantipension man hade fått om man inte hade jobbat alls, säger Urban Lundberg.

helskärm

”Skulle hålla till nästa istid”

I Finland finns inget inkomsttak. Där blir hela livsinkomsten pensionsgrundande och spännvidden större. Därmed finns inte samma behov av tjänstepensioner och privat pensionssparande som i Sverige.
Inte heller i Danmark finns något generellt system med tjänstepension. I stället har man en ganska hög folkpension som kompletteras med privata pensionsförsäkringar.

– Tanken med det svenska systemet var att det skulle vara självfinansierat och hålla till nästa istid, som det kunde låta när det begav sig. Det skulle reglera sig självt i förhållande till ekonomi och demografi. Problemet med underfinansieringen löste man med bromsen. I det tidigare ATP-systemet var det staten som tog risken, nu blev det i stället den enskilde individen som fick göra det. Men nu växer missnöjet med effekterna av allt detta och frågan är hur länge politikerna orkar stå emot det trycket, säger Urban Lundberg.

Krav på höjda avgifter

Politiskt råder en relativt stor enighet om att de svenska pensionerna är otillräcklig och att det krävs mer än en höjning av åldersgränserna för att motverka urholkningen. Allt fler kräver en höjning av avgifterna, men i dagsläget har inget parti presenterat något konkret förslag på hur en höjning ska gå till och hur en sådan reform ska finansieras.

helskärm

Sverige jämfört med resten av Norden

Beloppen är köpkraftskorrigerade för att siffrorna ska vara jämförbara mellan de olika länderna. Men statistiken är behäftad med en del problem. Siffrorna är därför inte exakta, men de ger en fingervisning om hur det ser ut.