Så vill regeringen fixa pensionerna

CHATTA: Ardalan Shekarabi (S) svarade på läsarfrågor

Publicerad 2021-12-20

De senaste åren har en rad reformer gett de sämst ställda pensionärerna åtskilliga hundralappar mer i plånboken.

Ändå jäser missnöjet bland landets 2,3 miljoner pensionärer.

Missnöjet märktes tydligt när Aftonbladets läsare fick ställa den ansvarige ministern Ardalan Shekarabi mot väggen.

Se sändningen och läs chatten nedan.

Denna chatt är stängd.

  • Gustaf Larsson
    20 dec 2021

    Och med det avslutar vi dagens chatt. Stort tack till alla som har ställt frågor, tyvärr hann vi inte svara på alla denna gång. Hela frågestunden kan du kolla på i efterhand i tv-spelaren ovan. På Aftonbladet.se fortsätter vi att bevaka pensionsfrågan. Ha en fin dag!

  • Gustaf Larsson
    20 dec 2021

    Till sist: Vad ger dig mest huvudvärk kring pensionen just nu?

    – Nu ska vi få på plats den här höjningen i augusti. Det är värt allt arbete, i slutändan kommer det innebära att man får en höjning på 1000 kronor skattefritt, som mest. Vi sliter för att det ska bli verklighet.

  • Gustaf Larsson
    20 dec 2021

    – Det ska synas i pensionskuvertet att man har jobbat och slitit ett helt yrkesliv.

  • 20 dec 2021

    Är 40 och har jobbat i 20 år inom vården, räknade ut min pension vid 65 år, sitter och gråter helt ärligt, när jag räknar på allt så har jag kvar 2800kr.Vafan mannen?

    Lisa S
  • Gustaf Larsson
    20 dec 2021

    Han fortsätter:

    – Vår uppgift är att höja den allmänna pensionen tillräckligt mycket så att den dagen du blir pensionär efter ett långt och slitsamt yrkesliv, att du ska känna ekonomisk trygghet.

Det finns inte inga enkla lösningar när det gäller pensionerna. Även om systemet är komplicerat finns inte så många reglage att dra i. Och de flesta justeringar riskerar att ge ministern huvudvärk.

Hittills har främst tre reglage använts: åldersgränserna, grundskyddet och särskilda tillägg till behövande grupper. De skattesänkningar som gjorts har främst syftat till att ta bort skatteskillnaden mellan lön och pension.

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Höjda åldersgränser har lett till högljudda protester från de som inte vill eller klarar att jobba längre. Höjningarna av bostadstillägget och garantipensionen har gjort att den med fullt grundskydd numera får nästan lika mycket pengar som en undersköterska efter ett långt yrkesliv. Det nya pensionstillägget har gjort systemet snårigt och svårbegripligt.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).

700 000 ska få garantitillägget

Och nästa år införs ännu ett tillägg, garantitillägget, till de 700 000 personer som får del av garantipensionen. Det hela förhandlades fram i all hast mellan regeringen och Vänsterpartiet inför regeringsombildningen för i november.

Men Ardalan Shekarabi slår ifrån sig kritiken om att systemet blivit svåröverskådligt och alltmer skattefinansierat.

– Det viktiga är slutresultatet, hur mycket pensionärerna får i slutändan. Det är den ekonomiska tryggheten som är det centrala. Vi kan ha ett perfekt system i teorin, men om det levererar för låga pensioner, om det levererar en verklighet där vi har fenomenet fattigpensionärer i ett av världens rikaste länder, då har vi ett problem, säger han.

Systemet är konstruerat för att vara huvudsakligen självfinansierat och fristående från statsbudgeten. Men de senaste årens riktade insatser har lett till att den skattfinansierade delen i form av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg har ökat.

– Det är ju människorna, våra medborgare, som måste vara i fokus. Inte systemet. Sedan vill vi ha ett system som är ekonomiskt hållbart, såklart. Det är därför vi har utvecklat inkomstpensionsmodellen. Men det har alltid kompletterats med andra insatser för att alla som har jobbat och slitit ett helt yrkesliv ska få en pension som är på rimliga nivåer.

”Det viktiga är slutresultatet, hur mycket pensionärerna får i slutändan”, säger Shekarabi.

”Måste agera för att höja pensionerna”

Det nya garantitillägget ska enligt överenskommelsen med V riktas till 700 000 pensionärer med låga inkomster. Det ska bli ett särskilt tillägg inom ramen för bostadstillägget.

Det ska inte påverkas av tjänstepension eller arbetsinkomst. En tillfällig variant kommer att införas i augusti nästa år tills det nya tillägget är på plats.

– Det blir ett fristående tillägg. Det vi är överens om är att det ska vara upp till tusen kronor i månaden skattefritt. Det ska riktas till den tredjedel som har mest sårbar ekonomi. Syftet är att ta ytterligare ett steg för att få bort fenomenet fattigpensionärer.

En konsekvens av det nya tillägget är att inkomstavståndet mellan fullt grundskydd och exempelvis pensionerade undersköterskor riskerar krympa.
– Det sätter tydligare press på att vi också måste agera för att höja de allmänna pensionerna. Och vi har en plan där. Vi har redovisat at vi har en idé om en höjning av pensionsavgiften med syftet att höga de allmänna pensionerna. Skulle vi göra det så säkerställer vi också att vi har ett avstånd, alltså en högre pension för de som arbetat ett helt yrkesliv.

S har i flera år drivit frågan om en avgiftshöjning från 17,21 till 18,5 procent. Statsminister Magdalena Andersson (S) sa i sin regeringsförklaring att frågan ska tas upp i riksdagens pensionsgrupp, där alla frågor som rör pensionssystemet hanteras.

Oenighet om höjd avgift

Men i dagsläget finns inget färdigt förslag att ta ställning till. Och de sex partierna står mycket splittrade i frågan. S och MP säger ja. C och L säger kanske. M och KD säger nej och föredrar skattesänkningar. V och SD står utanför pensionsgruppen och saknar därför politiskt inflytande på frågan.

Ardalan Shekarabi fick kritik när han i vintras drog igång en departementsutredning om en avgiftshöjning utan att frågan först hade förankrats i pensionsgruppen.

S vill höja pensionsavgiften till 18,5 procent.

Själv manar han till fortsatt samarbete i frågan.

– Pensionärerna och våra medborgare generellt vinner på ett brett samarbete i pensionsfrågorna. Sedan måste vi också erkänna att pensionsgruppen har en skyldighet att leverera. Vi agerar inte för systemets skull. Vi agerar för medborgarnas skull. Poängen är att det här systemet ska vara hållbart och leverera så att man får en trygg ålderdom. Så det här samarbetet förpliktigar också.

Ett reglage som hittills knappt har diskuterats är förskottsräntan. Det är den som gör att inkomstpensionen hela tiden halkar efter lönerna. Inkomstpensionen är nämligen konstruerad för att vara högre i början än slutet. Den minskas därefter successivt genom att varje års uppräkning av pensionen minskas med 1,6 procent. Siffran bygger på beräknade inkomstökningar men också förväntad medellivslängd. Och den har som sagt ökat rejält på 20 år.

”Skäl att överväga sänkt förskottsränta”

Pensionsmyndigheten konstaterade i en rapport i oktober att förskottsräntan bidrar till många av de problem som inkomstpensionen dras med idag och att det därför finns skäl att överväga en sänkning.

Det är dock inget som är aktuellt i dagsläget.

– Vi har naturligtvis tagit del av den rapport som Pensionsmyndigheten presenterade, och det kommer säkerligen vara en rapport som väcker en diskussion om förskottsräntan. Men det finns ingen sån process som handlar om att ändra det regelverket här och nu.

– Den här modellen bygger på att man har större utgifter i början av sitt pensionsliv. Därför får man i praktiken en förskottsutbetalning av sin pension under den initiala perioden av sitt pensionärsliv. Om det är rimligt att behålla den här modellen eller gå till en annan modell med en mer jämnt fördelad pension under hela pensionslivet - det är en fråga som säkert kommer att diskuteras framåt.