Kanye borde medla i kriget mot terrorn

Kristin Lundell

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2019-07-02 | Publicerad 2015-09-04

Den borde användas som obligatoriskt instuderings­material för alla artister som ska släppas in på en gala.

Söndagens MTV Video Music Awards-gala var ren och skär njutning. Äntligen lite action i en bransch som är tristare än mjöl.

helskärm

Nicki Minaj förolämpade galavärdinnan Miley Cyrus som gav svar på tal iförd en av alla de ljuvligt ­bisarra kostymer som hade ­varit helt obärbara i något annat ­yrke. När Cyrus visade ena bröstet var måttet dock rågat hos föräldraföreningen Parents Television Council som dundrade av upprördhet. Man blir glad.

Med tanke på hur tråkiga galor i allmänhet – och svenska musik­galor i synnerhet – blivit är det uppfriskande med lite raseri. Justin Bieber blev på sitt håll så berörd av sitt eget framträdande att han grät. Det är en underbar ­inställning som jag gärna skulle se på den svenska Grammisgalan nästa år.

Det var flera utmärkta scener som utspelade sig under årets MTV Video Music Awards-gala i Los Angeles. Som alltid hade det dock varit möjligt för Kanye West att fixa alltihop på egen hand.

Hans tidigare uppträdanden på amerikanska musik­galor förtjänar att varje år lyftas fram i ljuset och hyllas. Nästa år är det tioårsjubileum för Wests legendariska stormning av MTV-scenen när han rent fysiskt försökte ta priset för årets video ifrån vinnarna Justice vs ­Simian och ge till sig själv. Det kan vara det vackraste som någonsin har hänt på en galascen sedan galaformatet uppfanns. Det är som att han – och bara han – förstår vad som ingår i begreppet underhållning.

På söndagens gala betedde sig den 38-årige hiphopstjärnan som vanligt föredömligt. Istället för att hålla sig till den strikta tvåminutersregeln för tacktal lät Kanye West munnen prata i tolv minuter och avslutade allt med att berätta att han vill kandidera till president år 2020. Det är det bästa jag hört. Det måste hända.

Jag kan inte tänka mig något mer effektivt i kriget mot terrorismen än att skicka Kanye West som medlare i valfri världskonflikt.

En ljudanläggning och ingen sluttid är det enda som behövs innan alla parter kommer att skynda till förhandlingsbordet av ren utmattning.

LYSSNA PÅ:

”Let the good times be never ending” (The Charlatans)

I onsdags gästade britpopveteranerna Stockholm. Tim Burgess forever.

”Time of my life” (Laakso)

de är tillbaka. Och det kommer mer!