Rikard Wolff kämpade för att få nya lungor

”Alla, Rikard mer än någon, förberedde sig och hoppades”

Leo Pettersson

Det var en lång kamp på sjukhuset för Rikard Wolff.

Hans mål och önskan var att kunna klara av en lungtransplantation.

– De sista två månaderna var en sorts resa för att försöka bli stark nog för att kunna göra den operationen, säger nära vännen Colin Nutley.

Det var i fredags som Rikard Wolff gick bort efter att ha varit inlagd på sjukhus i flera månader. Han blev 59 år.

Den sista tiden i livet beskrivs som en kamp. Rikard led av den ärftliga och kroniska lungsjukdomen lungemfysem, som gjorde det svårt för honom att andas.

Tillsammans med vänner och familj centrerades hans kamp mot sjukdomen på ett mål: Att bli stark nog att klara av en lungtransplantation.

– Alla, Rikard mer än någon, förberedde sig och hoppades på en lungtransplantation. Men jag menar, det är en ganska stor operation. Och det blev klart under de senaste veckorna att det hoppet, att det miraklet, kanske inte skulle hända, säger Colin Nutley, 73.

”I slutet var spelet förlorat”

Han besökte Rikard på sjukhuset ofta. Och han beundrade modet och viljan hos sin vän.

– Han var magnifik i fighten, om man säger så. Doktorerna och sköterskorna häpnade över hans styrka och humorn han höll fast vid. Han var helt fantastisk.

Men en lungtransplantation är en krävande operation.

– Som jag förstår det måste man vara ganska stark och kapabel att gå igenom den stora operationen. De sista två månaderna var en sorts resa för att försöka bli stark nog för att kunna göra den operationen. Och i slutet var spelet förlorat. Det gick inte.

Hyllar vårdpersonalen: ”Otroliga”

Colin Nutley hyllar inte bara sin vän utan även sjukhuspersonalen på Karolinska sjukhuset. Han säger att de gjorde allt för Rikard Wolff.

– Man hade inte kunnat önska sig något mer. Han var omringad av skicklighet och kärlek. De älskade honom på sjukhuset.

Han berättar om den sista dagen på sjukhuset, när det stod klart att att Rikard inte skulle överleva.

– När jag kom in på sista dagen kom en av sköterskorna och la armarna om mig och brast ut i tårar innan jag kunde göra det. De var helt otroliga.

Helena Bergströms sorg: ”Förkrossad”

Sorgen efter borgången är svår att hantera. Colin beskriver lördagen som en tom dag. En dag då han kände att en stor del av hans och många andras liv gått förlorad.

Colins fru Helena Bergström, 53, har skrivit en känslosam hälsning till Rikard på Instagram. Hon känner sig ännu inte redo för att göra någon intervju.

– De stod varandra så nära. Hon är förkrossad. Helena och Rikard pratade i telefon med varandra nästan varje dag. De var som syskon. Och den vänskapen har pågått sedan den första ”Änglagård”. De var oskiljaktiga i sina hjärtan, säger Colin Nutley.

”Hon var kärleken i hans liv”

Efter sig lämnar Rikard Wolff dottern Ella, som han fick tillsammans med dokumentärfilmaren Stina Gardell 2005. Enligt Colin Nutley var hon hans allt.

– Han älskade sin dotter mer än någonting i världen. Hon var kärleken i hans liv, säger han.