Hon förkroppsligade den vanliga människan

Jan-Olov Andersson om Anki Larssons styrka

Anki Larsson har gått bort, 67 år gammal.

Förmodligen en av de bästa skådespelerskor Sverige haft som aldrig blev någon “kändis” i den bemärkelsen.

Jag var hemma hos henne i förorten strax utanför Stockholms centrum för två somrar sedan. Hon var då aktuell i Ari Asters amerikanska skräckfilm “Midsommar”, om en bisarr svensk släkt och deras midsommarfirande. Ett tjugotal svenskar var med i filmen, som dock spelades in utanför Budapest i Ungern.

– Det är väl nu mitt “break” har kommit – när jag ska bli folkpensionär, skämtade hon.

En urtrevlig person, med fötterna fast förankrade i verkligheten, i ett vardagsliv fjärran från det många kändisar lever.

Hon var född och uppvuxen i Stockholm. Pappa var lärare, mamma sjuksköterska. Började på Vår teater som 10-åring. Fortsatte sedan som vuxen med scenskolan i Stockholm, som hon gick ut 1978.

Sedan jobbade hon i åratal som frilansare mest med fria teatergrupper och/eller barnteater. Drygade ut den knappa lönen från teaterjobben med att jobba som personlig assistent i över sex år.

– Jag har lärt mig mycket, på gott och ont, hur det fungerar i funktionshindervärlden, sa hon.

– Jag har varit arbetslös ibland, skaffat tre barn, det har varit knepigt, men så ser frilanstillvaron ut, berättade hon.

Anki hann göra ett 50-tal film- och tv-roller. Var med i det mesta norrländska regissören Patrik Eklund har gjort, senast “We got this” och “Revansch”. Han var en av de som såg hennes komiska talang.

Hon gillade också att jobba med Jens Jonsson. Jobbet i kortfilmen “Fragile” gav henne rollen i “Saltön”, en av alla tiders populäraste svenska tv-serier.
Där spelade hon och Tomas von Brömssen det omtyckta från-och-till-paret Emily och Thomas Blomgren.

– Den kommer fortfarande folk fram någon gång i månaden och berömmer mig för, sa hon då när vi träffades.

– När “Saltön” blev succé sa alla: Nu kommer du få jättemycket jobb. Så blev det inte alls.

Flera generationer minns henne också som Evas mamma i tv-serien “Eva & Adam” och filmen “Eva & Adam – fyra födelsedagar och ett fiasko”.
Mot slutet blev det alltså även några internationella roller.
Hon hade dråpliga historier från inspelningen av “Midsommar”, den amerikanska storfilmen, som nu blivit en kultfilm.

I jul såg jag henne i Mia Hansen-Løves franska “Bergman island” när den hade världspremiär. Där spelar hon föreståndaren som tar emot det amerikanska filmpar (Tim Roth, Vicky Krieps) som hyr in sig på Ingmar Bergman-gården på Fårö.
En liten roll, som hon som vanligt förvaltade väl.

Det var Anki Larssons styrka. Att förkroppsliga den vanliga människan, den som inte gör så mycket väsen av sig, så att vi ändå alltid brydde oss om  dem. Det gjorde hon bättre än de allra flesta.