”Melodifestivalen är sämst – Abba och Lundell är inte med”

Klagomålen på mästarna är lika väntade som ointressanta

Jag vet att det ska handla om mästarna, men låt mig börja med Melodifestivalen.

Vilket undermåligt skitprogram.

Abba och Ulf Lundell är ju inte med.

André Myhrer, Therese Alshammar och Linnea Torstensson är alla med i årets säsong av ”Mästarnas mästare”

Det ska vara en lönnfet 94-hjälte eller en rödkindad Bengan Boys-stofil med. Annars tittar inte min kollega Per, låter han hälsa när vi pratar om Mästarnas mästare. Således är den pågående säsongen inget för honom.

Klagosångerna är en årlig tradition. Alla är arga över deltagarlistan, det slår aldrig fel. Snart kommer en black jack-spelare och hunden som vann agility-DM i Alvesta få ställa upp, säger vi.

Och tittar vidare.

Det som förvånar mig är hur så många hemma- och proffsrecensenter kan ha nått säsong 13 utan att begripa att Mästarnas mästare innehåller andra än Carolina Klüft och Björn Borg. Missade ni seglaren i säsong sex, jockeyn i åttan och e-sportaren i nian? Programmet ska vara folkbildande, till skillnad från de på alla vis bedrövliga ”Sverige mot Norge” och ”Superstars”, och i den ambitionen ingår det obskyra och det breda.

Cement nerhälld i hälarna

Själva mästarprovet består i hur produktionen skapar dramatik och storslagna återblickar med huvudpersoner som i stora drag är obekanta. Drygt 150 sportpensionärer har deltagit i Mästarnas mästare, alla har hyllats inför minst 1,5 miljoner svenska ögonpar. Det är ett mysterium att det funkar, men funkar gör det.

År 2021 lotsar Leijnegard nio halvkändisar och Therese Alshammar genom mångkampen. De skjuter lerduva och kutar i majslabyrint. Jag har några radanmärkningar, men i det stora hela funkar det ypperligt också den här gången. Det är ju spännande att Johan Olsson blir sist i två grenar i rad och intervjuas när han uppenbart rids av förlustdemoner och inte vågar släppa deras förbannelser förbi sina läppar. Johanna Larssons backryck med sisyfosbollen är ju helfestligt – Frida Östberg tycks få cement nerhälld i hälarna där i branten.

Det räcker för mig

Som kronan på verket en lektion i ”den kristne epileptikern” Jan Boklövs umbäranden, trots att han tackat nej till programmet av hälsoskäl.

Nä, vi har ingen Stenmark eller Sörenstam det här året heller. När Henrik Zetterberg dyker upp är det för att göra smygreklam för mackor, inte för att tävla.

Men det är dåliga låtar i Melodifestivalen också. Det lagas okryddad mat i Mästerkocken och värderas fula byråer i Antikrundan. Det kan inte vara det enda måttet för om något ska få sändas.

Är Mästarnas mästare roligt och intressant också säsong 13?

Jo. Och det räcker för mig.


Först ut att lämna ”Mästarnas mästare” – efter nattrysare

Följ ämnen i artikeln