Hollywood - där drömmen aldrig dör
Hemlöse Jeff vägrar att ge upp efter 16 år
HOLLYWOOD. Jeff sover i gränderna.
Tigger i en park.
Men för 66-åringen dör aldrig drömmen om Hollywood.
Det är 16 år sedan han ”klev av”, som han själv beskriver det. Det var då hans pappa gick bort och Jeff slutade betala hyran.
Snart hamnade han på gatan. Han hävdar att det var självvalt.
– Varför ska jag betala ockerhyror i ett samhälle som är riggat för eliten? fräser han när någon frågar.
Sover man ute måste man vara uppe klockan sju
Vi har lärt känna varandra i parken i West Hollywood där jag brukar träna. Han kommer dit så gott som varje morgon strax efter sju.
– Sover man ute måste man vara uppe klockan sju. Annars kan polisen ta en. Jag ställer klockan för att inte försova mig, säger han.
Han tar sig runt på cykel, en av få ägodelar han har.
– Jag brukade ha en gitarr också, men det var någon jävel som snodde den när jag sov.
Sen dess har han nästan helt sluta söka nattlig plats på härbärgen.
– Gränderna är säkrare, hävdar han.
Alternativ finns liksom inte på kartan
Ibland är han hög. Då kan det hända att han blickar mot solen och sluter ögonen i någon slags meditation.
Vi som rör oss i parken har lärt oss att undvika allt som med politik att göra. Om inte går han i gång på alla cylindrar, startar högljudda monologer där han hetsar upp sig över samhällets orättvisor och till slut skrikande förbannar alla från lokala politiker till framför allt Donald Trump.
Men för det mesta är han snäll och pratbar.
– Livet som hemlös är hårt, säger han.
Alternativ får honom bara att skaka på huvudet. Det finns liksom inte på kartan.
Lappen innehåller ett handskrivet namn
Han säger att ingen ställde upp på honom när han i många år vårdade sin pappa i pappans bostad.
– Han var den smartaste man jag känt, säger han stolt och visar det svartvita foto han har av sin far från en tid då pappan var ung.
Att i dag vägra delta i samhället är Jeffs ”hämnd” för det svek han tycker att familjen utsatts för.
När vi pratar framtid och hur han ska klara sig när han blir svagare, uppvisar han en optimism bara Hollywoods drömfabrik kan skapa.
– Ingen fara, säger han och fiskar fram en lapp ur den slitna skinnjackans innerficka.
Den innehåller ett handskrivet namn.
Tror att det kan bli en bästsäljare
– Han är förläggare. Jag träffade honom häromdagen. Jag ska skriva min självbiografi. Han tror att det kan bli en bästsäljare.
När jag frågar vad boken vill säga eller om han vet vad han ger sig in på, skrattar Jeff som om jag inte fattat någonting.
– Skrivandet kan jag självklart få hjälp med. Innehållet tänker jag inte avslöja för dig.
Han ler segervisst:
– Det skulle inte förvåna mig om boken blir storfilm.