Lulu Carters Metoo-besvikelse på SVT: ”Jag var först”

Först i Sverige – men nämns inte i ”Metoo – hösten som förändrade Sverige”

Uppdaterad 2021-10-07 | Publicerad 2021-10-06

Lulu Carter.

Hon var den första kända svenska profilen som uppmärksammade övergrepp i samband med Metoo – men nämns inte i SVT:s nya dokumentärserie.

Nu berättar Lulu Carter om sin besvikelse.

– Jag blev sårad, förundrad och kände mig bortglömd, säger hon.

Hon var den första kända profil som gick ut och öppet uppmärksammade övergrepp mot kvinnor i samband med Metoo. Ändå nämns Lulu Carter, 60, inte med namn när SVT ägnar åtta halvtimmar åt att uppmärksamma Metoo-rörelsen och hur den svepte över Sverige hösten 2017 i serien ”Metoo – hösten som förändrade Sverige”.

Inredningsexperten och tv-profilen uttrycker sin besvikelse på Instagram och skriver:

”Jag blev både ledsen och sårad över att jag inte en enda gång nämndes vid namn. Oavsett är jag stolt över att mitt mod hjälpt så många och att jag framförallt fick så många att våga, själva få kraft och styrka att agera”.

”Jag satte bollen i rullning den där dagen”

Hon skriver också:

”Jag ångrar ingenting, inte det minsta för jag VET att jag satte bollen i rullning den där dagen, fredagen den 13:e 2017 och det är nog det modigaste jag någonsin gjort.”

Det är en annan av Sveriges mest röststarka Metoo-aktivister, Cissi Wallin, 36, som först har uppmärksammat att Lulu Carter inte nämns i SVT:s dokumentärserie. Cissi Wallin skriver på sin Instagram att det var Lulu Carter som fick henne att själv våga ta steget.

För redan två dagar innan hashtaggen #metoo spreds över världen i oktober 2015 valde Lulu Carter att publicera ett inlägg på Instagram efter att den amerikanska filmmogulen Harvey Weinstein anklagats för mängder av sexuella övergrepp under 30 års tid. I sitt inlägg kallade Lulu Carter sin tidigare TV4-kollega Martin Timell för Sveriges svar på Harvey Weinstein. Timell fick senare sparken från TV4, men friades i tingsrätt och hovrätt från anklagelser om sexuella övergrepp och vann även en stämning mot TV4 som tvingades betala ett mångmiljonbelopp till honom.

”Jag blev sårad”

För Aftonbladet berättar Lulu Carter att SVT:s programmakare tagit kontakt med henne i ett tidigt stadium:

– Jag fick en känsla då att vinklingen skulle vara kritisk till vad vi gjorde, så jag var väl måttligt intresserad av att vara med. Men jag sa inget om att jag inte ville bli omnämnd. Nu känns det väldigt konstigt. Ingen skugga över de som är med och blir omnämnda, de är alla väldigt bra, men jag var trots allt först, säger hon.

Lulu Carter har själv vänt sig till SVT för att få svar på varför man valt att ignorera henne i dokumentärserien.

– Jag mejlade faktiskt deras programchef, för att jag var nyfiken själv, men hon har inte svarat, säger Lulu Carter.

Du skriver på Instagram att du blev ledsen när du såg dokumentären och insåg att du inte ens nämns?

– Ja, det måste jag säga att jag blev. Inte så att jag satt och grät, men jag blev sårad, förundrad och kände mig bortglömd. Undrade varför man valt att inte omnämna mig.

Vad tror du att det beror på?

– Jag har inte hunnit se riktigt hela serien, men jag tror inte att någon av de som blivit intervjuade omnämnt sina förövare med namn. Det kanske är att SVT på något sätt vill vara försiktiga.

SVT: Lulu Carter är inte raderad

När Aftonbladet når SVT:s projektledare för dokumentärserien, Maria Höglund, via mejl, framgår det att Lulu Carter har rätt i sitt antagande:

”Lulu Carter är inte raderad ur SVT:s berättelse om Metoo. Hennes inlägg finns med i avsnitt ett men är anonymiserat”, skriver Höglund och fortsätter:

”Anonymiseringen är ett journalistiskt vägval då vi i den här serien på djupet vill berätta om den historiska och gigantiska rörelse som ledde till att över 100 000 svenska kvinnor i 70 olika branscher formerade sig under hashtaggen #metoo. Vi vill också skildra de delar som inte fått stor uppmärksamhet tidigare”.

Höglund skriver att SVT i ”Metoo – hösten som förändrade Sverige” valt att inte fokusera på någon av de enskilda personer som anklagats utan har velat fokusera på strukturella problem och Metoo-rörelsen i stort.

”Vi har därför avidentifierat samtliga misstänkta och de som pekade ut​ för att inte hamna i en diskussion om gränsdragningar. Dessutom ska serien kunna visas om flera år, och då riskerar identifieringar att förlora i aktualitet”, skriver Maria Höglund.