På sommaren tar den goda smaken semester
Läs Jenny Seths krönika
Sommaren är underbar men definitivt inte kulturkonsumtionens bästa årstid.
Så fort grillen och badkläderna plockas fram åker omdömet ut.
För sju-åtta år sen stod jag i kö utanför Platens Bar i Linköping och väntade på att få komma in på stans då bästa reggae- och dancehallklubb. En tjej kom upp ur den svettiga fullproppade källaren och meddelade en kompis utanför att hon skulle gå för att ”de spelar bara semestermusik därnere”.
Uppenbarligen höll hon med Markoolio som några år senare konstaterade att ”det ska vara reggae på sommar’n”.
Kanske är jamaikansk baktakt det optimala sommarsoundtracket för vissa men jag tror snarare att det är extremt lättsmält, eller kanske rentav dålig, musik som de flesta väljer under årets varmaste veckor.
Efter att ha bilat runt i Skåne några dagar orkade ingen i bilen med varken P3, självupptagna sommarpratare eller ens den medtagna brända cd-blandningen. Men när någon till slut rattade in danska P4 hördes konstigt nog inga protester från det i vanliga fall musikkräsna gänget. Uttjatade rockklassiker som ”Hotel California” och cigaretthesa danska coverversioner av bland annat ”Islands in the stream” var tydligen det som gick lättast in i våra överhettade hjärnor just då.
Hänger detta ihop med det oförklarliga suget efter halvkass chicklit och repriser av ”Morden i Midsomer ” som man utvecklar någon gång i juni varje år? Och behovet av att stänga av all känsla för mode och klä sig som en luffare på crack?
Det spelar ingen roll hur medvetna val man gör resten av året. När sommaren kommer är det stor risk att man inte bara tar semester från sitt jobb utan också från sin smak.