Svenska skådespelaren som gör skandalsuccé i Norge
Uppdaterad 2023-04-20 | Publicerad 2019-12-13
Tv-serien ”Exit” har gjort skandalsuccé i Norge.
Nu har den blivit en ”snackis” även i Sverige, där den visas på SVT Play. Inte minst huvudpersonen Adam, en totalt skrupelfri finanshaj, spelad av Simon J Berger, 40.
– Han är en psykopat. Men jag spelar honom mer som en frisk människa, fast väldigt mycket ett asshole. Jag kan föreställa mig att den norska publiken har gottat sig åt det svenska svinet, säger han.
I Norge har ”Exit” snabbt blivit den mest strömmade dramaserien någonsin. Skapat mer publicitet i tv, radio och tidningar än någon annan norsk tv-serie genom tiderna.
Och utan att SVT gjort någon direkt reklam för serien, den liksom bara smögs ut på SVT Play, har den även nått en stor publik här.
Simon J Berger, en av få svenska skådespelare i ensemblen, har märkt av intresset.
– Det har varit mer reaktioner än jag väntat mig. Både i sociala medier och ute på stan. En dag när jag var ute och gick, med dottern på ena armen och barnvagnen i den andra handen, mötte jag en person som stannade mig och sa: ”Jag har precis plöjt alla avsnitt av ”Exit”. Gud, vad skönt att se dig så här!”
Männen bakom tv-serien är producenten Petter Testmann-Koch och regissören/manusförfattaren Øystein Karlsen. Den sistnämnda lite känd även i Sverige då hans komediserie ”Dag”, totalt fyra säsonger, har visats på SVT. För två år sedan gjorde han dokumentärfilmen ”Winnerbäck – Ett slags liv”, om Lars Winnerbäck. De har kommit varandra nära då Winnerbäcks fru Agnes Kittelsen hade en bärande roll i ”Dag” och även spelar den kvinnliga huvudrollen, som hustrun till Simon J Bergers rollfigur, i ”Exit”.
Testmann-Kochs ”pitch” till NRK, norsk public service-tv, var en tre timmar lång intervju med fyra stenrika kompisar från Oslos finansvärld. De pratade öppet om sitt hemliga dubbelliv. Även fast de var gifta och hade familjer, levde de ett dubbelliv med fester, knark, älskarinnor och prostituerade.
Det är deras berättelse som utgör grunden till ”Exit”.
– Jag skulle tro att ”Exit” är ungefär 50 procent deras historia, 20 procent andra som har berättat om finansvärlden – någon polis, någon kvinna som jobbar där, någon hustru – och så är det 30 procent fiktion, säger Simon J Berger.
Han tände direkt när han fick läsa manus.
– Jag fick hela säsongen på en gång och tyckte det var så jävla bra skrivet. Adam var begriplig, inte bara ett monster. Ur spelperspektiv, så följer man honom, man får en sammanhängande karaktär i honom, han känns som en komplett människa, det gör det lättare att gestalta. Ibland får man mycket plattare råmaterial, då får man kämpa hårdare för att det ska kännas som en riktig människa.
Adam i tv-serien jobbar med hedgefonder. Har dragit in sina första hundra miljoner innan han blev 25 år. Hustrun Hermine (Agnes Kittelsen) vill ha barn. Adam låtsas att han också vill ha det. I hemlighet har han steriliserat sig.
– För honom är andra människors känslor bara som en slags modellera.
Man får inte veta så mycket om hans bakgrund..?
– Hermine nämner i en terapiscen att han är diplomatson. Att han efter några år på internatskola slutade komma hem. Han hade nog inte ett särskilt sunt förhållande till sin familj.
Det är, på alla tänkbara sätt, raka motsatsen till Simon J Bergers egen uppväxt.
Hans pappa är Bengt Berger, jazzmusiker, kompositör och producent. Han har bland annat spelat med Arbete & Fritid och Archimedes Badkar. Mamman Gittan Jönsson är etablerad konstnär, hennes verk finns på Moderna museet, Nationalmuseum och många andra museer.
– Barndomen tillbringade jag i Stockholm. Från jag var 13, bodde jag heltid i Skåne. När mina föräldrar skilde sig, flyttade mamma och jag permanent till sommarbostaden i Brantevik, ett fiskeläge på Österlen i Skåne. Jag ser mig som skåning i första hand, men har låtit som en stockholmare sedan lågstadiet, så jag brukar förklara min dialekt ”som en skåning med talfel”.
Att gå i föräldrarnas fotspår var aldrig aktuellt. Simon var mer intresserad av teater.
– Jag pluggade blandade humaniora på universitetet. Funderade på att bli antikvetare, brandingenjör eller läkare. Sedan tog det ett år att bestämma om jag ville bli skådespelare eller regissör. Jag hade gjort båda två som amatör.
Mellan tredje och fjärde året på Teaterhögskolan i Malmö fick Simon en av huvudrollerna i ”Upp till kamp” (2007), den hyllade tv-serien som skrevs av Peter Birro och regisserades av Mikael Marcimain.
– Det var överklass och missbruk, eller tekniskt sett kanske övre medelklass, redan då (skratt). Den serien var ju det bästa man kunde tänka sig att få göra. Mikael som regissör, Hoyte van Hoytema som filmfotograf (han jobbar numera i Hollywood) och Jeanette Klintberg som letade rätt på och castade mig i rollen. Det betydde ju allt, de gav mig mitt yrke.
Nu har han snart ett 40-tal tv- och filmroller bakom sig, förutom stora roller på bland annat Dramaten och Stockholms Stadsteater.
En av de mest uppmärksammade var i Jonas Gardell-serien ”Torka aldrig tårar utan handskar” (2012), där han spelade den världsvane bögen Paul, han som tar hand om de unga män som Adam Pålsson och Adam Lundgren spelar, som är lite bortkomna i Stockholms gayvärld på 1980-talet.
– Paul var en sådan otrolig hand-i-handsken-känsla, den rollen spelade sig nästan själv, för den var så otroligt rolig att spela. Sedan är jag glad och stolt över att ha varit med om den produktionen för att den betydde så mycket för så många människor. För de som inte hade kontakt med aids-epidemin har det betytt mycket för att få upp ögonen och för de som var med eller är anhöriga har serien gett bild och röst åt många starka berättelser. Bland de viktigaste saker jag har gjort.
När jag frågar om förebilder, säger han att han aldrig var cineast på det sättet som ung, att han inte har några Hollywood-förebilder.
– Min llllebror tittade mycket mer på film. Han heter Jöns Jönsson, bor i Berlin (där även deras mamma bor ungefär på halvtid) och blev regissör, hans första film ”Lamento” är ett jättefint och känsligt drama. Den gick tyvärr aldrig upp på bio i Sverige.
Skådespelerskan Ann Petrén, sedan 2002 gift med Simons pappa, har dock betytt mycket för honom.
– Hon har påverkat mig mycket, framför allt efter att jag blev skådespelare själv. Det bästa bollplank man kan tänka sig. Och så har hon lärt mig att ha ett sunt förhållningssätt till det här knäppa yrket, det kan vara ganska destruktivt.
Och så måste man förstås fråga om Christopher Walken. Hollywoodstjärnan som i vissa stunder är så lika-som-bär med Simon J Berger att man knappt tror det är sant.
– Har jag aldrig hört förut… (skratt).
– Jo, jättemycket. ”The deer hunter” hade vi lite som inspirationskälla när vi spelade in ”Upp till kamp”. I bröllopsscenen, innan de ska till Vietnam, hänger det bilder på allihop på en vägg. Där finns en profilbild på honom där vi är sjukt lika. Jag gillar Walken jättemycket. Men det är svårt att se honom utan att ha likheten i minnet.
Namn: Simon J Berger (J står för Jönsson, mammans efternamn).
Ålder: 40.
Bor: Stockholm.
Familj: Sambon Kajsa Isakson, regissör och konstnärlig ledare för Folkteatern i Gävleborg, snart 3-årig dotter.
Karriär: Nästan ett 40-tal tv- och filmroller, bland annat ”Upp till kamp”, ”Call girl”, ”Torka aldrig tårar utan handskar”, ”Hemma”, ”Hotell”, ”Viva Hate”, ”Jönssonligan - Den perfekta stöten”, ”Modus”, ”Beck – Sista dagen”, ”Trädgårdsgatan”, ”Hidden – Förstfödd”.
Aktuell: Norska dramaserien ”Exit” finns på SVT Play. Är med i Viaplay-serien ”Box 21” som kommer nästa år.
Simon J Berger om…
… Agnes Kittelsen, som spelar hans hustru i ”Exit”:
– Det var ett av de bästa tillfällen jag varit med om. Man går in i ett rum, möter en ny skådis och sedan bara rockar det. Trots att det var svårt material, var det så jävla lätt att spela med henne.
… det flitiga kokainsniffandet i tv-serien:
– Det vi drar i oss är en blandning av florsocker och laktos. Om jag har provat på riktigt? Jag vet inte om jag skulle svara på det om jag hade det – men det har jag inte. Jag har alltid tyckt otroligt illa om knark. Tycker det är obehagligt att umgås med folk som håller på, då går jag därifrån.
… att köra häftiga sportbilar i tv-serien:
– Det är movie magic när jag kör bil i serien. Då hade jag ännu inte tagit mitt körkort, det gjorde jag förra hösten, tidigare i livet har jag inte haft tid och pengar samtidigt. Det var mycket bilkörning i ”Trädgårdsgatan” också. Då gör man alla bilscener på en gång, bilen sitter på ett speciellt släp. Hoppas det blir en andra säsong av ”Exit”, så även jag får provköra en Ferrari…
… ”Trädgårdsgatan”, där han också spelade en missbrukare, fast av den fattigare sorten:
– Där gräver man i skit, i bajs, verkligen. Men det var en jättefin film att göra. Bra manus, bra folk och för mig var det en extra kul grej att den spelades in på Österlen. Efter inspelningarna, fick jag skjuts hem och kunde sitta och ta ett glas vin och lyssna på havets vågor i min trädgård.
… att vara pappa till en snart treårig dotter:
– Det är ljuvligt, så klart. Många sa att det var omöjligt att föreställa sig hur det skulle bli, men nej, det var exakt vad jag väntade mig i den bästa av bemärkelser. Jag har 14 syskonbarn, så jag har sett barn i alla dess faser. Största förändringen är vad man lägger sin tid på, jag spenderar ju inte en kväll borta om det inte är väldigt angeläget.