Larsson: I rymden kan ingen höra dig gallskrika ”hello hi”
Publicerad 2015-03-07
MARKUS LARSSON: Så bra är kvällens bidrag i ”Andra chansen”
HELSINGBORG. Kristin Amparo.
Resten kan ni vaska.
Egentligen kan man, utifrån genrepet, vaska hela programmet.
Vilken ogenomtänkt och tempofattig soppa.
Men det kan vi återkomma till efter den riktiga sändningen.
Titta på duellerna istället. Ett härligt elände.
Kom inte och säg att den objektivt sett bästa låten, Kristin Amparos ”I see you”, är favorit. Nej, det är falsk marknadsföring.
Hur märkligt det än låter slår hon ur underläge. Ett skånskt och übermysigt skägg står mellan henne och finalen. Och det blir inte lätt för Amparo att klippa sig fram genom den folkkära ansiktsprydnaden. Hon lär i så fall behöva hyra en skördetröska.
Ingen verkar ju bry sig om att Hasse Anderssons bidrag egentligen inte ska få tävla i kväll heller. Låten är redan släppt i Japan 2009. Många har påpekat regelbrottet men SVT har bara svarat ”konstnärlig frihet”.
Jo, under den parollen kan man även påstå att jorden är platt, att Eric Saade egentligen är Katniss Everdeen från Distrikt 12, att åtta procents arbetslöshet är fina fisken och att Noak byggde en ark där två exemplar av jordens alla djur fick plats också.
Nu sträcker säkert någon upp handen och säger:
”Det där låter ju fullständigt orimligt och galet!”
A-bap-bap. Glöm inte den konstnärliga friheten.
Det finns en premiär för allt.
Och någon gång måste väl en skånsk j-pop-cover få spetsa regelboken med en fiolstråke och slå Sverige med häpnad. Tittarna verkade ju gilla, ehm, Yohio.
Att bra låtar och artister inte lyckas i Melodifestivalen per automatik är tv-programmets behållning. Hur spännande skulle det vara om inte rysningsframkallande kalkoner med jämna mellanrum kacklade fram och slog ut kvalitet? Hur många skulle titta och förfasas då?
En sak är säker.
Inget av bidragen i Andra chansen har något med slutstriden att göra. Föreställningen, vars genrep var horribelt trist, kan på sin höjd bli en lååång transportsträcka.
I år går dessutom hela fyra bidrag vidare till final, och inte två. Skivbolagen har nämligen märkt att låtarna som hamnar utanför finalen får betydligt mindre genomslag och kortare livslängd. Så där är vi nu.
En av det moderna samhällets största trender förutom selfies och mikrobryggerier, urbaniseringen, märks även i Andra chansen. Landsbygd tävlar mot storstad i nästan alla dueller.
Det kan vara vanskligt att sätta etiketter på artister och musik och uttryck, men det är ju inte så värst mycket Sofo över, exempelvis, Hasse Andersson. Detsamma gäller för Linus Svenning och Samir & Viktor.
Samma kamp mellan glesbygd och storstad dras snart till sin spets när Jon Henrik Fjällgren och Måns Zelmerlöw gör upp om segern om drygt en vecka.
Den uppmärksamme läsaren märker nu att jag varken har nämnt Dinah Nah eller Dolly Style ännu. Tack för påminnelsen. Andra chansen hade verkligen varit tråkigare utan dem, men rent geografiskt hör deras låtar hemma på baksidan av månen.
Ingen behöver oroa sig för kratrarnas öron.
I rymden kan ingen höra dig skrika ”hello hi”.
Eller ”la la la”.
DUELL 1
1. Andreas Weise - Bring out the fire
Text & musik: Jansson, G:son m fl
Objektiv recension: Agneta Malmbergs son uppträder i uppknäppt skjorta, omgiven av damer som ”ooar” med mikrofoner. Weise sjunger ”dumb” (dum) 15 gånger och ”fire” (eld) 24 gånger. Ibland står han med ryggen mot kameran.
Subjektiv recension: En bra showman bjuder på färglös Stureplans-entertainment för kotlettfrisyrer där låtskrivarna har meckat en otrimmad pop-moppe av Robbie Williams ”Let me entertain you” och John Newmans ”Love me again”.
2. Linus Svenning - Forever starts today
Text & musik: Gibson, Kempe m fl
Objektiv recension: Linus Svenning frisyr härmar vit biljardboll. Han slog igenom med bidraget ”Bröder” i fjol. ”Forever starts today” är 2 minuter och 51 sekunder lång. Det innehåller trummor och flöjt.
Subjektiv recension: Musiken åker charter till Irland. Här möts ett taktfast ”Riverdance”-nummer och den danska Eurovision-vinnaren Emmelie de Forest. Svenning kommer inte att få tävla i Wien.
DUELL 2
1. Hasse Andersson - Guld och gröna skogar
Text & musik: Wrethov, Wrethov m fl
Objektiv recension: Låtskrivarna sålde låten till Japan 2009 där Tegomass fick en hit med den. Tegomass! Med tanke på SVT:s egna regler borde inte bidraget få tävla i Melodifestivalen. Några har kritiserat dess medverkan. SVT har svarat: ”Annorlunda frasering.” Hasse sjunger bland annat ”hålligång” och ”la la la” i tre minuter och fyra sekunder.
Subjektiv recension: Inte ens om en spettekaka (”spiddekaga”) tog på sig lösskägg, började prata och lärde sig spela gitarr skulle den gemytliga och fiolgnidande trallbuffén ha blivit mer skånsk.
2. Kristin Amparo - I see you
Text & musik: Amparo, Kempe m fl
Objektiv recension: Tävlingens bästa ballad.
Subjektiv recension: Hur gick det här till? Vad gör ”I see you” här? Det är ovärdigt att Amparo ska behöva kvala mot skånska trallerier i Helsingborg. Hon borde redan vara i Friends arena. Grandios schlagersoul och en röst som, till skillnad mot 98 procent av de andra bidragen, uttrycker något som går att lyssna på utanför bubblan. Så självklart är 2015 inte Amparos år, oavsett om nerverna och sången håller i kväll. Tv-tittarna riskerar att ställas inför smakdomstolen igen.
DUELL 3
1. Dolly Style - Hello Hi
Text & musik: Nors, Jansson m fl
Objektiv recension: De heter Molly, Holly, Polly.
De ska partaja. Hallå hej. De heter Molly, Holly, Polly.
De ska partaja. Hallå hej. De heter Molly, Holly, Polly.
De ska partaja. Hallå hej.
Subjektiv recension: Tack igen, SVT. Hallå hej. Mangapop där avsändarna klätt ut sig till dockor med stora peruker. Hallå hej. Med tanke på duellens deltagare – må sämsta bidrag vinna. Hallå hej. Åh, sluta. Hallå hej. Ge er! Hallå hej. S L U T A! Hålla hej.
2. Dinah Nah - Make me (la la la)
Text & musik: Nors, Jansson m fl
Objektiv recension: Dinah Nah har rosa hår.
Subjektiv recension: Sorteras lättast in i genren ”ickemusik”. Så här går det när man låter hantlarna och roddmaskinerna i ett gym skriva pop. Jepp, det är meningen att du ska stekarsvettas till ett krattigt producerat ”untz-untz-untz”. Synd på en bra röst. Med tanke på vilka som brukar rösta på såna här bidrag i år, opålitliga och outbildade sexåringar, kan duellen mellan giganterna Dinah Nah och Dolly Style kanske sammanfattas så här: den fräsigaste frillan vinner.
DUELL 4
1. Behrang Miri feat Crone - Det rår vi inte för
Text & musik: Miri, Nilsson m fl
Objektiv recension: Behrang Miri rappar om att ”gitta”. Victor Crone sjunger om en stad som aldrig ler. Handlar texten om Gällivare?
Subjektiv recension: Ja, det är inte ”Empire state of mind” med Jay-Z och Alicia Keys, direkt. Bidraget har, trots den fina refrängen, tappat lyskraft de senaste veckorna. Malena Ernman har i sista stund kallats in som publikmagnet och operakör. Tja, hon är verkligen inte rädd för att förlora tvåsiffrigt. Duellen känns som att ett Åshöjdens BK utan dobbskor möter Real Madrid i fotboll. Och ”Det rår vi inte för” är inte Real Madrid.
2. Samir & Viktor - Groupie
Text & musik: Miri, Nilsson m fl
Objektiv recension:
Subjektiv recension: