Inger Nilsson: Jag hade nog velat ha barn
Publicerad 2021-08-09
Som barn blev hon Pippi Långstrump med hela världen.
Men själv fick skådespelaren Inger Nilsson aldrig några egna barn – något som hon gärna hade velat.
– Det var inget aktivt beslut att inte skaffa barn.
I år begick skådespelaren Inger Nilsson debut i ”Sommar i P1” och programmet handlade – förstås – en hel del om Pippi Långstrump. En roll som hon fick som åttaåring och som skulle påverka hela hennes liv, på gott och ont.
Inger Nilsson är dock noga med att poängtera att hon inte ångrar rollen och hon har inte heller gått under jorden som en del andra barnstjärnor.
Till att börja med, hur var det att sommarprata?
– Jag fick bra reaktioner, men jag ville inte såra någon och jag ville absolut inte bli gnällig. Det är lätt att hamna där annars. Sedan ville jag ta med det som var lite känsligt, men jag valde bort en del historier om hur folk har betett sig mot mig.
Kan du ge något exempel på det?
– Något som var lite läskigt hände när jag var i Spanien själv och var 16-17 år. Då blev jag väckt av att någon kommer in i mitt rum, det var städerskor som började peta på mig och frågade om jag kunde skriva en autograf. Då höll jag på att dö. Jag hade kunnat göra en jättegrej av det, men det gjorde jag inte. Då kände jag mig som ett djur i bur. Det är lätt att bli folkskygg då.
På tal om Pippi, vad minns du från inspelningarna?
– Det var kul, men vi gnällde ibland och det kunde vara tråkigt och det var långa dagar. Men Maria som spelar Annika var mycket mer Pippi privat och jag var mycket mer Annika privat. Jag var en liten mes och blyg och inte alls så lik Pippi.
Förstod du vad du gav dig in på och vad det skulle innebära?
– Nej, det gjorde jag inte. Jag tror inte någon förstod att det skulle bli så stort. Böckerna var ju kända, men att filmerna skulle få sådan genomslagskraft… Pippi blev som en revolution. Det sändes på lördagskvällar och gick i repris på söndagsmorgnar och då blev prästerna arga för det var ingen som kom till högmässan.
Vi har intervjuat Anna Sahlin som var med i ”Alla vi barn i Bullerbyn” och hon berättade att hon blev utstött och mobbad?
– Jag kunde kanske märka det när någon sa att det är viktigt att släppa fram alla andra. Jag var bara 11 år när vi slutade filma och på 70-talet var det fult att vara känd. Klasskillnader skulle inte finnas, speciellt inte om man kommer från en liten ort som jag. Var man inte som alla andra så fick man inte vara med.
När gick det från att bara vara kul att vara Pippi till mindre kul som du har vittnat om?
– När det vändes emot mig blev det jobbigt. Det ringde väldigt många barn hem till oss och en gång var det en liten tjej som ville prata med Pippi och jag sa att det var jag. ”Nej, du låter inte som Pippi”, sa hon. Då hade jag varit hemma ett tag och pratade bred östgötska. Det blev bara värre och värre och till slut började hon gråta i telefon. Då kom hennes mamma och skällde ut mig och undrade vad jag hade sagt. Då förstod jag att det är så här det kan vara.
Du har haft år då du haft svårt att prata om rollen som Pippi, men har sagt att du nu är cool med det?
– Ja, jag tog inte hennes namn i min mun, det var min lilla hämnd. Jag har i stort sett alltid pratat om Pippi, men jag benämnde henne som ”hon” i intervjuer.
Du har visst ”tagit kommandot” över Pippi?
– Det var tio år sedan, jag hade ofta fått förfrågan om att föreläsa och då tänkte jag att jag har ju mycket bilder och att jag kunde berätta hur jag fick rollen och att jag mötte Astrid Lindgren. Jag kände att jag gör det på mitt sätt och på något sätt så blev det mindre Pippi i mitt liv när jag pratade om det. Det låter konstigt, men jag tog faktiskt kommandot över henne.
Många av de som blev stora barnstjärnor i Astrid Lindgrens filmer har lagt locket på och undvikit rampljuset. Det har inte du gjort?
– Nej, för mig väcktes teaterintresset. Men man kan nog bli väldigt skrämd av den enorma uppmärksamheten. Det är jobbigt att växa upp och vara allas egendom och allt jag säger och tycker och gör ska relateras till Pippi. Om jag skulle få Nobelpris så skulle jag få frågan ”hur var det att lyfta hästen?”. Det kan få vem som helst att tröttna.
Ser du rollen som en förbannelse?
– Nej, det gör jag inte. Men det är min grej som jag får kämpa med. Det var tufft när jag kom från Scenskolan och mötte olika teaterchefer och regissörer som sa ”men du är ju Pippi”. ”Men jag har gått Scenskolan”, sa jag. ”Jaja, men du kommer inte in i finrummen, du kommer inte in på en teater”. Jag fick jobb på Kronobergsteatern i Växjö, men det var väldigt tydligt hur de såg på mig.
Hur pass mycket har din skådiskarriär fått lida för Pippi?
– Jag tror den har fått lida en hel del. De har inte tyckt jag kan vara med i den filmen eller den pjäsen. Jag har filmat mycket i Tyskland och de såg helst att jag hade en agent, de vill inte förhandla lön och så med mig. Det här var runt 2006 och jag pratade med många agenter, men ingen var intresserad. Det kändes som att de inte trodde på mig. Det har varit jättetufft, jag har känt att de inte tyckt att jag varit tillräckligt seriös.
Du är som sagt stor i Tyskland, är det Pippis förtjänst eller rollen som rättsläkaren Ewa i deckarserien ”Kommissarien och havet”?
– Det är Pippi, men sedan kom den här deckaren som är jättepopulär där. Nu har de lagt ned den, men den har gått väldigt länge.
Vad jobbar du med just nu?
– Jag spelar in en barnfilm som kommer på bio, ”Lill-Zlatan och Morbror Raring”. Den handlar om en liten tjej som vill spela fotboll. Jag spelar mormor och det roliga är att min son i filmen är Simon J Berger som också var min son i ”Jägarna”.
Du nämnde i ditt sommarprat att du lever själv?
– Det jag ville belysa var att det kan vara svårt med relationer när man är känd. Vad är det folk är intresserade av? Om en man träffar någon som är annorlunda, då får de nog anstränga sig lite för att försöka se bakom den kända fasaden.
Har det funnits en rädsla att inte veta om de vill dejta Inger eller Pippi?
– Jag tror snarare att de inte ser Inger. De ser något annat. Det märker jag. Jag har under året fått kommentarer som ”du är ju riktigt snygg”. Jaha, tack då. Pippi-bilden är så väldigt stark så det är nog svårt för dem att se något annat.
Du menar att rollen haft en negativ inverkan på kärlekslivet?
– Det kanske är att ta i, men jag tror nog att det mer är kändisskapet och Pippi till viss del. Jag ser på killar när de plötsligt ser Inger. De får något konstigt ansiktsuttryck, ”där kom han in i matchen” ungefär.
Du har sagt att ”det finns ett lock till varje kastrull”, det tolkar vi som att du gärna skulle vilja träffa någon?
– Det skulle jag absolut vilja, det är tråkigt att vara ensam. Jag skulle gärna vilja leva med någon.
Du har inga barn, får vi fråga om du har haft några funderingar kring det?
– Jag skulle nog gärna velat haft barn, men nu blev det inte så. Jag har haft relationer så det är inte det, men det har inte varit läge att skaffa barn och visst är det tråkigt så här i efterhand. Men det var inget aktivt beslut att inte skaffa barn.
Vi har läst många intervjuer med dig och de behandlar ofta samma saker, men inte ett ord om privatlivet?
– Jag har hållit alla mina relationer ganska hemliga. Det låter som jag har haft väldigt många, men folk har inte vetat att jag har varit i en relation.
Då måste vi fråga varför?
– Det har nog inte varit tillräckligt seriöst, sedan är det nog så att ska man leva med mig så måste man vara beredd på tusen frågor och kanske inte så roliga, just för att undvika skratt bakom ryggen. Det har jag varit med om, speciellt när jag var yngre. Killarna retades för att någon var ute med mig. ”Dejtar du Pippi?”, kunde de säga. Man måste vara väldigt säker som man för att dejta mig och klara av att folk tittar och pekar.
Du menar att du skrämmer bort männen?
– Jag tror att kändisskapet skrämmer, men att det också är spännande och det är också fel anledning. Sedan är det så att de måste nog tycka om kändisskapet. Det går inte att vara ihop med någon som tycker det är obehagligt.
Har det funnits någon i ditt liv som åtminstone har varit nära att bli Mr Right?
– Ja, kanske. Men svaret är nog mer nej än ja på den frågan. Jag är har blivit en social ensamvarg och är mycket själv hemma och man blir bra på det. Men man är förhoppningsvis föränderlig.
Inger Nilsson om...
... relationen till Pär Sundberg och Maria Persson som spelade Tommy och Annika.
– De bor i Spanien båda två. Maria bor på Mallorca och Per flyttade ned för flera år sedan och bor i Alicante. Vi har en Whats App-grupp som vi hörs via lite då och då. Vi är som gamla klasskamrater, man har också varandra på Facebook.
... att dejta på Tinder.
– Jag är inte på Tinder. Det är en väldigt stor mur jag måste över eftersom folk relaterar allt jag gör till Pippi. Jag orkar inte för folk skulle fråga om det är jag och det går inte.
... det faktum att holländska fans 2019 startade en insamling och det resulterade i över 300 000 kronor.
– Det kom en holländsk journalist som skulle intervjua mig. Hon förstod inte varför jag inte bodde i ett guldslott och var jätterik. Jag sa att jag lever ett alldeles vanligt liv. Sedan skrev hon en artikel där hon tyckte det var lite synd om mig, Tommy och Annika. Då var det två tjejer som skulle göra en rolig grej på nätet. Jag har fortfarande kvar pengarna, vi får se vad jag gör med dem.