Sommaren dör innan den hunnit börja

SALT LAKE CITY. En ny favorit har trängt sig in på den sorgliga listan över de bästa corona-låtarna.

”Den öde stranden”.

Det är ju i den klassikern John Holm sjunger att sommarn dör och det gör den här i USA – innan den ens hunnit börja.

När jag i mars, i brist på annan sysselsättning, började bygga Spotify-listor med sånger som ackompanjerade den då chockerande corona-krisen – några gravt cyniska, andra trösterika, vissa bara träffande i största allmänhet – hade jag aldrig i mitt liv kunnat tro att jag fortfarande skulle sitta och peta i dem på självaste Independence Day.

Hur förfärlig pandemin än tedde sig, och hur mycket vi än förstod att Trump bara pratade strunt när han förutspådde virusets snara och mirakulösa reträtt, skulle ju det värsta helt självklart vara över vid det HÄR laget och sommaren arta sig till en enda lång, magisk utandning efter den helvetiska våren.

Ja, själv var jag så sent som för bara några veckor sedan så hoppfull att jag bokade en roadtrip i västerled och det har i och för sig varit en lisa att få bedöva själen med lite vyer från den bedårande öknen – bara den oändliga stjärnhimlen stjärnhimlen är en helande sensation här ute – men corona-viruset har åter tillåtits ta strypgrepp på landet och situationen i vissa delstater i södern och just de sydvästra öknarna börjar likna den vi hade i New York i mars och april.

Så idag får vi fira den minst upplyftande 4th of July USA sett sedan inbördeskriget på 1860-talet. Den markerar egentligen inget annat än att sommaren redan är över – fast den knappt ens har börjat.

Så corona-hits som Johnny Cashs ”The Man Comes Around”, Daft Punks ”Around The World”, Polices ”Don’t Stand So Close To Me”, Joy Divisions ”Isolation”, Etta James ”Don’t Touch Me”, R.E.M:s ”It’s The End Of The World as we Know it”, James Browns ”Cold Sweat”, Rolling Stones ”Ventilator Blues”, Tom Waits ”The Earth Died Screaming”, Alanis Morissettes ”Hands Clean”, Le Villejuif Undergrounds ”Wuhan Girl”, Capitanos ”I Wear a Mask”, Huey Piano Smiths ”Rockin’ Pneumonia And The Boogie Woogie Flu” och Byrds ”You Ain’t Going Nowhere” kompletteras nu med downers som Lana Del Rays ”Summertime Sadness”, The Doors ”Summer’s Almost Gone”, The Cures ”The Last Day Of Summer”, Popiscles ”That Was Summer”, Don Henleys ”Boys of Summer” och mästerliga ”Den öde stranden”, I vilken John Holm konstaterar att sommarn dör.

Det gör den – och det är därför jag är ledsen ikväll.

ORSAKER TILL EXTAS

Bob Dylan – Rough And Rowdy Ways (Album)

– Alltjämt hela årets stora höjdpunkt

HAIM – Los Angeles (Albumspår)

– Soundtrack i några fina dagar på Sunset Boulevard

Talking Sopranos (Podcast)

– Blir bara bättre och bättre. Bobby Baccala har till sist lärt sig hur man gör.

Rockbjörnen