Ett par igen – 18 år efter att de gjorde slut

Publicerad 2018-12-20

De var ett par under åtta år.

Nu spelar Helena af Sandeberg och Eagle-Eye Cherry ett gift par i filmkomedin ”Lyckligare kan ingen vara”.

– Producenterna var lite nervösa. De frågade mig om det var ok att de frågade Eagle-Eye att vara med, säger Helena och skrattar.

Det är nämligen väldigt uppenbart när man träffar Helena af Sandeberg, 47, och Eagle-Eye Cherry, 50, tillsammans, att det som var ett kärleksförhållande då, har övergått i odramatisk vänskap.

– Vi gjorde slut år 2000. Vi hade träffats på en provspelning för en reklamfilm för choklad i New York. Där han fick rollen, inte jag, säger Helena.

Båda två tycker det var roligt att åter träffas så här, i jobbet, men producenterna till bioaktuella filmkomedin ”Lyckligare kan ingen vara” hade lite nervöst först frågat Helena, sedan Eagle-Eye, om det var ok att spela mot varandra.

I filmen är de ett gift par, bosatta i New York. Hon är svensk skådespelerska med Hollywood-karriär, han en framgångsrik reklamfotograf. Problem uppstår när hon träffar och får känslor för sin ungdomskärlek, en taxichaufför spelad av David Hellenius.

– Äntligen får jag vara Hollywood-skådis (skratt). Jag hade nog sagt ja till rollen ändå, även om det inte varit ett så otroligt bra manus, för jag tycker så mycket om att jobba med Staffan Lindberg, filmens manusförfattare och regissör, säger Helena.

– Den här filmen är verkligen så mycket honom. Jag har längtat efter att göra en film där det finns så mycket glädje och hopp. Det är underskattat att kunna göra en bra romantisk komedi.

Popmusikern Eagle-Eye Cherry har gjort en stor filmroll tidigare, mot Eva Röse i ”Att göra en pudel” (2006). Mindre känt är att han faktiskt också varit med i två av trefaldiga Oscarsvinnaren Oliver Stones filmer. Fast då gick det… sådär.

– Jag var Vietnamveteran # 4 i ”Född den fjärde juli”. Jag var på inspelningen under en vecka. Kul att umgås med alla. I filmen kan man se baksidan av mitt huvud i någon sekund.

– Oliver Stone tyckte kanske synd om mig, för på ”The Doors” fick jag rollen Roadie # 1. I en scen hade jag två repliker, men det var i en så komplicerad tagning att de aldrig fick till den ordentligt. Den klipptes bort. Men man kan se mig som en roadie med luva på huvudet på scenen, från väldigt långt håll…
Han har också nyligen släppt ett nytt album, ”Streets of you”, där titelmelodin blivit en hit och är med i filmen.

Har det varit jobbigt att all musik du gör jämförs med din monsterhit ”Save tonight” från 1997?

– Om jag möter folk på Ica kan de börja sjunga eller humma på den låten. Så jag brukar säga att om det är ett problem, så är det ett bra problem, säger han.