Han följde Noréns arbete: ”Fluga på väggen”

Ann Edliden/TT

Uppdaterad 2024-03-19 16.40 | Publicerad 2022-10-11

Filmaren Bobo Ericzén följde Lars Norén på jobbet i över tio år. En vänskap växte fram – liksom en utställning och en dokumentär om pjäsen ”Stilla liv”.

– Jag vill att folk ska få se hur mycket arbete som krävs för att skapa teater, säger Bobo Ericzén.

2017 satte Lars Norén upp ”Stilla liv”, en föreställning helt utan talade repliker, på Dramaten i Stockholm. Det var första gången sedan 1998 som Norén regisserade för nationalscenen och den två timmar och fyrtio minuter långa föreställningen fick strålande recensioner.

Inga synpunkter

Bobo Ericzén anlitades 2007 för att filma Noréns uppsättning av ”Hamlet” för SVT. Efteråt fick han erbjudandet att fortsätta filma regissörens arbete.

– När jag var klar och han fick se det som skulle visas i SVT så tyckte han väldigt mycket om det. Det var kul att få möjlighet att titta in i hans värld, eftersom min uppfattning var att han inte tyckte om varken journalister eller filmare. Jag var väldigt mycket en fluga på väggen och intervjuade inte Lars utan vi pratade. Han sade ”Du får göra precis vad du vill, jag har inga synpunkter alls”.

En nära arbets- och vänskapsrelation växte fram. Bobo Ericzén fotograferade även repetitionerna och hade till slut 5 000 stillbilder som snart visas i urval på Nationalmuseum – tillsammans med filmer, texter och andra objekt från ”Stilla liv”.

– Vi gjorde klart utställningen hösten innan han gick bort. Vi satt på distans och valde bilder, filmer och texter. Vi blev klara i slutet av november 2020 och sedan gick han bort efter årsskiftet. Tanken var egentligen att utställningen och filmen skulle ha haft premiär för ett år sedan. Men det var för svårt för mig att gå igenom allt material. Nu känns det enklare men det har varit väldigt sorgligt.

”En fantastisk människa”

Lars Norén gick bort i sviterna av covid-19 den 26 januari 2021. Då hade han redan isolerat sig under pandemin för att inte bli smittad. Bobo Ericzén säger att beskedet om vännens död kom plötsligt.

– Han träffade ju ingen, han var gammal och i riskgrupp.

TT: Hur var han som vän?

– Vi har haft så himla kul tillsammans. Det låter konstigt att säga “kul”, men han är den vuxna människa som jag har varit närmast i hela mitt liv. Och det är inte att jag har levt någon Norénklyscha, han var en fantastisk människa. Vi jobbade tillsammans nästan varje dag i 14 år. Jag såg väldigt många sidor av honom och han var en makalös konstnär. Jag är glad att jag fick ha en sådan vän.

Dagböcker i fokus

”Stilla liv – en film om skapandet av Lars Noréns verk som utspelar sig bortom orden” har premiär på Folkets hus och parkers biografer 14 oktober. En vecka därefter öppnar fotoutställningen på Nationalmuseum. Och sista delen i ”En dramatikers dagbok” publiceras 26 oktober. Just dagböckerna fick stort fokus i berättelsen om Lars Noréns liv under de sista åren.

– Jag har fått läsa de stycken i dagboken som rör mig. Det är en del som är känsligt, men dagboken rör bara ett drygt år. Första dagboken kom ut när vi hade jobbat ihop ett drygt år och det blev ett väldigt hallå om den. Kollegor frågade ”Vågar du jobba med honom?”. Jag var inte oberörd men tyckte att det var en fantastisk litterär skapelse och jag kände att jag kan ju inte kontrollera vad någon annan skriver om mig, säger Bobo Ericzén.

Rättat: I en tidigare version fanns ett fel om en annan av Ericzéns dokumentärer.

Följ ämnen i artikeln