Inte läge att dödförklara livekulturen

Är coronaviruset slutet på livekulturen i sin nuvarande form? Är det slut på applåderna i teatersalongen och vrålet från konsertpubliken?

Än så länge är det för tidigt att dödförklara livekulturen, menar utövare och branschpersoner som TT har pratat med.

Inga konserter. Inga teaterföreställningar. Inga dansverk inför publik. Just nu är i princip allt inställt – och frågan är om det någonsin kommer att bli "som vanligt" igen, när vi återigen tillåts gå på konsert, bio eller teater.

Regissörer, dansare, festivalarrangörer och artister är eniga: Saker och ting kommer att bli som förr igen, när coronaepidemin har lagt sig och vi återigen är tillbaka i en mer bekant vardag.

– Människans minne är kort, som en guldfisks. Det var inte jättelänge sedan som människor inte tordes gå på teater på grund av rädsla för terrorattentat, men de kom tillbaka, säger teaterregissören Alexander Mørk-Eidem,

Människan är en social varelse, menar han. Social distansering är något som vi måste tvingas till, annars fungerar det inte.

– Det visar att det vi håller på med i vanliga fall på olika livefronter är livsviktigt för människor, det blir väldigt påtagligt när det inte längre finns. Jag tror att vi kommer tillbaka – stenhårt, säger regissören, som i dagarna skulle ha haft premiär på sin uppsättning av "Röde Orm" på Dramaten.

Folk vill gå på krogen

Han får medhåll av David Arkhult, festivalgeneral för festivalerna Brännbollsyran och Bayside, som även han ser optimistisk på framtiden.

– Jag tror att folk har ett väldigt sug i sig just nu, de hoppas liksom vi arrangörer att prognoserna stämmer och att saker kan komma i gång igen till sommaren. De vill gå på konsert, de vill gå på festival och de vill gå på krogen, säger han och fortsätter:

– Men några kanske får vänta på publiken – om man har en äldre målgrupp, då kanske publiken är rädd eller lite mer försiktig. Men vår målgrupp, som är mellan 18 år och 40 år är bara sugna.

Samtidigt hoppas han att alla sluter upp, oavsett ålder, att folk är villiga att stötta arrangörerna när saker och ting blir som vanligt igen.

Charlotte Engelkes, regissör, dansare och performanceartist, är ganska säkert på den saken.

– Vi kommer att strömma till teatrar och biografer och hylla den sortens rum. Och känna tacksamhet, säger hon.

"Inget slår mötet"

I karantäntider har livekulturen flyttat ut på nätet, där allt från popkonster till operaföreställningar nu strömmas live. Frågan är om livekulturen i framtiden kommer att vara något som vi i större utsträckning tar del av på distans?

– Strömningsgrejerna har varit jättekul och det kan säkert leva vidare som ett pr-verktyg. På så sätt kan det säkert få en skjuts. Men det går nog inte att tjäna pengar på det, det mesta vi sett nu har ju varit gratis, säger David Arkhult och fortsätter:

– Inget slår det verkliga mötet. Det vet alla som har varit på festival, det gäller själva musikupplevelsen men också allt runt omkring, du träffar nya människor, en ny förälskelse.

Charlotte Engelkes ser den digitala livekulturen som ett uttryck för vilken stark vilja det finnas att skapa och förmedla saker i ögonblicket, även om man fråntas de traditionella möjligheterna

– Jag tror att det ur krisen utvecklas nya konstformer, nya sätt att berätta historier, förmedla känslor och beröra. Men de kommer aldrig att ersätta de gamla, inte helt och hållet. Konstformer dör inte ut på det sättet, säger hon.

Alexander Mørk-Eidem å sin sida har svårt att se hur den digitala livekulturen skulle kunna bli ett fullgott substitut, dels vad gäller det konstnärliga, dels också det ekonomiska.

– Är det så kul att titta på en gruppchattuppsättning av något av Shakespeare i längden? Man måste hitta något som är visuellt intressant. Jag hoppas att vi kommer i gång innan jag måste börja ta mig an det digitala, säger han och fortsätter:

– I slutändan handlar det ju om pengar och överlevnad, inte bara om att människor är kreativa och vill ha utlopp för sin kreativitet.

Finns inga alternativ

Bröderna Ron och Russell Mael, som utgör den amerikanska popduon Sparks, kan inte tänka sig en framtid utan liveframträdanden.

– Jag vägrar! säger Russell Mael, som siktar stenhårt på att deras Stockholmsspelning i höst ska bli av.

– Nu ägnar sig folk åt att liveströmma hemifrån, och det är okej i stunden. Men i det långa loppet finns det inga alternativ till att stå på scen, säger Ron Mael.