Krister Henrikssons beslut: Vidtar inte rättsliga åtgärder

Efter otillåtna reklamen: ”Jag skiter i det”

Louise Åström

Krister Henrikssons namn och bild används för att göra reklam för potensmedel fast han aldrig godkänt det.

Trots att han är arg har han bestämt sig för att inte vidta rättsliga åtgärder.

– Jag har varken ekonomi eller energi att gå in i det där. Det är som att slåss med väderkvarnar, säger han.

Under måndagen rapporterade Nöjesbladet om att skådespelaren Krister Henriksson och hans fru Cecilia Nilsson figurerar i reklam för potensmedel, utan att ha givit sin tillåtelse till det.

När Nöjesbladet nådde Henriksson visste han själv inte om att hans namn och bild förekom i reklamen för pillren och blev förvånad.

– Jag blir mållös. Jag blir ursinnig och frustrerad. Jag hittar inget ord. Jag har aldrig varit inblandad i sånt här förut och trodde aldrig att jag skulle bli det, sa han då.

”Tio miljoner”

Nu, ett dygn senare har Henriksson varit i kontakt med en vän som varit med om en liknande händelse. Han har bestämt sig för att inte vidta rättsliga åtgärder.

– Det går inte att hitta en avsändare. Man hamnar i en djungel. Isåfall får man kontakta en amerikansk advokat och då är man uppe i tio miljoner. Jag har varken ekonomi eller energi att gå in i det där. Det är som att slåss med väderkvarnar.

Bluff-annonsen, som är utformad som ett blogginlägg, är delvis på engelska. I inlägget står det att Henriksson ska ha medverkat i det amerikanska tv-programmet ”Dr. Oz Show” och där ska ha fått råd om preparatet av självaste Dr. Oz.

”Naturlig avsky”

Henriksson anser sig inte ”på något sätt vara vän med internet”, som han uttrycker det.

– Jag har en sån naturlig avsky för det där. Jag känner mig också väldigt omodern. Vad som helst kan ju uppstå, man kan bli angripen och vad som helst kan sägas om en.

Han har vant sig vid att han inte kan kontrollera världen omkring sig.

– Det kan jag inte och det är en väldig känsla av vanmakt ibland. Men man kan vänja sig vid det. Jag skiter i det. Jag tänkte också såhär, att hade jag läst det om en kollega, så hade jag tänkt att ”men det här är inte på riktigt”.