Konstfilm som bärs upp av Jennie Silfverhjelm

Av: Jan-Olov Andersson

Publicerad:
Uppdaterad:

The average color of the universe

Regi Alexandra-Therese Keining, med Jennie Silfverhjelm, Zardash Rad.

FILMRECENSION. Filmen tog bara tre dagar att spela in.

Med tanke på de minimala resurserna, får man oväntat mycket – om än lite konstig – film för pengarna.

DRAMA. Det har varit onödigt långt mellan filmerna, men när väl Alexandra-Therese Keining har gjort något, har hon alltid varit både totalt oförutsägbar och intressant.
Hennes mest konventionella film är lesbiska kärleksdramat ”Kyss mig” (2011) med Liv Mjönes och Ruth Vega Fernandez. Hennes nästa projekt är tydligen en Hollywoodfilm med Kristin Scott Thomas. Det här är mer en slags konstfilm som bärs upp av Jennie Silfverhjelms färgstarka uppenbarelse.
Stjärnan från ”All inclusive”, ”Jag kommer hem igen till jul” och Beck-filmerna, är, med några få undantag, helt ensam framför kameran. En kvinna i djup sorg och/eller depression, som tagit sin tillflykt till en stuga, kanske i skärgården. Hon inseminerar sig själv med frysta spermier. Tillfredsställer sig själv. Och sörjer. En man och ett litet barn skymtar förbi. Minnen, drömmar, fantasier, det är nog bara filmskaparen själv som förstår det fullt ut.
Färgexperiment som fått ge namn åt filmens olika kapitel tillför inget för mig, jag hade hellre, på något sätt, velat veta lite mer om Jennie Silfverhjelms rollfigurs inre liv.
Pretentiös filmkonst eller bara konstigt, jag lutar mer åt det förstnämnda.

Publicerad:

LÄS VIDARE