Boliden spelar klassisk skurkroll i dokumentär

35 år gammalt förgiftningsfall väcks till liv i ’Arica’

Publicerad 2021-03-10

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus

Arica

Regi Lars Edman och William Johansson.


FILMRECENSION. Kanske är det så att de har juridiskt rätt.

Men inte är det en smickrande bild man får av gruvjätten Boliden i den här dokumentären.

DOKUMENTÄR. Filmen ”Blybarnen” (2010) fick stor uppmärksamhet vid premiären. Den visade hur filmskaparna tog med sig Rolf Svedberg, Bolidens miljöchef på 1980-talet, till den chilenska staden Arica. I mitten av 80-talet skeppades tusentals ton giftigt avfall från Sverige till Arica som del av ett avtal mellan Boliden och det chilenska företaget Promel. Svedberg var ansvarig för att allt skulle gå rätt till med det miljöfarliga avfallet.

Många år senare insjuknade hundratals människor som bodde i närheten av det dumpade avfallet. Många dog och det visade sig att de hade onaturligt höga nivåer av arsenik i sina kroppar. Promel hade inte klarat av att hantera avfallet på rätt sätt och den chilenska diktaturen hade tillåtit att bostäder byggdes i närheten. I ”Blybarnen” mötte Svedberg flera av de drabbade och var påtagligt berörd av upplevelsen.

Regissörerna Lars Edman och William Johansson på plats under rättegången i Skellefteå.

Mycket pengar på spel

I ”Arica” återvänder filmskaparna till ämnet. För några år sedan ledde förgiftningen till en rättsprocess mot Boliden och filmen ägnar stor del åt förhandlingarna i Skellefteå tingsrätt. Att det är mycket pengar på spel står snart klart när alla möjliga experter från hela världen tar sig till lilla Skellefteå för att vittna till förmån för antingen Boliden eller Aricaborna.

Filmen tar en tydlig ståndpunkt – det är svart eller vitt som gäller. Boliden får spela skurkrollen, det är den lilla människan mot den onda bolagsjätten. En av regissörerna, Lars Edman, är till och med ett vittne i rättegången. Boliden gör sin skurkroll väl, med de förväntade krumbukterna i försvaret som till och med ifrågasätter om det ens var avfallet som gjorde folk sjuka. Här finns en surrealistisk scen där en tydlig bild på en pojke som leker vid avfallet ifrågasätts av Bolidens advokater om det verkligen är ett barn. ”Det kan vara en arbetare som ska vara där, vad vet vi?”

Väldigt personligt

Regissörerna står tydligt på Aricabornas sida och låter oss, precis som i ”Blybarnen”, få möta offren för förgiftningen. Att det är väldigt personligt förstår vi, inte minst i besvikelsen över hur Rolf Svedberg under de senaste åren har distanserat sig mer från vad han upplevde i ”Blybarnen”. När han dyker upp i Skellefteå är det som vittne för Boliden.

Teamet i Skellefteå som försökte få Boliden att betala skadestånd.

Det som gör filmen intressant dock är inte det svartvita perspektivet, utan det faktum att hela ärendet befinner sig i en gråzon som är värd att debatteras. Det kommer fram i filmen oavsett regissörernas perspektiv. Boliden har vunnit sina rättstvister och rent tekniskt är det Promel som orsakade förgiftningen.

Det hindrar inte att det finns en moralisk aspekt. Avfallet kom ju ändå från Sverige. På något sätt känns det tydligen okej att vi skeppar vårt gift till något land långt borta och tvår våra händer. Men vad händer om Chile dumpar 20 000 ton arsenik vid en lekplats i Skellefteå?

”Arica” har biopremiär på fredag, den 12 mars. Filmen visas även på Tempo dokumentärfestival.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.