Tam iransk skräck

Inget står på spel i ”Zalava”

Emma Gray Munthe

helskärm

Zalava

Regi Arsalan Amiri, med Navid Pourfaraj, Pouria Rahimi Sam, Hoda Zeinolabedin

FILMRECENSION Exorcister och demoner, eller möjligen charlataner och masspsykos i iranska ”Zalava”.

IRANSK SKRÄCK 1978, före revolutionen i Iran. I den avlägsna byn Zalava i Kurdistan är byborna rädda för en demon som sedan decennier tillbaka hemsökt dem med jämna mellanrum, och den här gången har de anlitat en exorcist som ska hjälpa dem att driva bort den. Men är exorcisten Amardan (Pouria Rahimi Sam) egentligen en charlatan eller har han verkligen fångat demonen i glasburken han håller i? Den skeptiska, ditresta polisen Masoud (Navid Pourfaraj) menar bestämt att det är båg, griper honom för bedrägeri och allt spårar ur.

Iransk skräck är inget man är bortskämd med, då blir det också extra synd att det som kommer hit i den vägen inte är bättre än så här. Trots musiken som oavbrutet signalerar något skumt, den vinande vinden, dörrar och fönster som plötsligt slås upp och den skräckbasmullrande ljudbilden finns inget rysdaller i luften – och trots en inknycklad kärlekshistoria och den osynliga faran står inget riktigt på spel. Vad "Zalava" säger om masspsykos och övertygelse utan sans kontra förnuft har också sagts många gånger förut. Det som är nytt i sammanhanget är bilderna över de otroliga miljöerna, och det är också de som sticker ut och är den största behållningen i regissören Arsalan Amiris debutfilm.

Visas på bio.