Plågsamt när doktor Dolittle ska tala med djuren

Jens Peterson

helskärm

Dolittle
Regi Stephen G, med Robert Downey jr, Harry Collett, Michael Sheen, Antonio Banderas samt röster av Octavia Spencer, Rami Malek, Ralph Fiennes.

FAMILJ Det är säsong för plågsamma djurförsök på bio. Tassande i spåren av den bedövande långtråkiga ”Cats” kommer ännu ett misslyckat försök att göra en underhållande film om doktorn som kan prata med djuren.

Väldigt mycket satsar filmen på specialeffekter med alla datoranimerade varelser. Väldigt lite på manus. ”Dolittle” är slarvigt filmberättande, och de är så illa ute att papegojan Polly (Emma Thompsons röst) måste förklara handlingen. Det är trevligt att höra Thompson läsa en saga, men det är inte filmiskt.
Mest skrattretande är Robert Downey jrs dialekt. Det är lättare att tro att han kan grymta med sin gorilla och snattra med sin anka än att han skulle vara från Skottland/Wales eller vilken version han misslyckas med.
Bondpojken Stubbins tycker om djur och kommer med en skottskadad patient till doktor Dolittle, som lever långhårigt eremitliv instängd med djur från all världens länder. Dolittle sörjer hustrun som dog under en expedition, men tvingas ut på nya äventyr när drottning Victoria är dödligt sjuk. Sevärda Jessie Buckley är bortkastad i den sovande rollen som drottning.
Här och där några fniss, och filmens ekorre tar väl hand om sin intensivt skrivna roll. Men en stackars ekorre räcker inte till en minnesvärd upplevelse.