Ett klumpigt styckmord som får en att häpna

’The dissident’ bygger övertygande åtal mot Saudiarabien

Publicerad 2021-03-19

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus

The dissident

Regi Bryan Fogel.


FILMRECENSION. I de flesta länder finns det alltid en risk att du får sitta och vänta lite på ambassaden om du har ärenden dit.

Är du saudisk medborgare är det lite värre. Då får du räkna med att det finns en risk att bli styckmördad om du går dit.

Mordet på Jamal Khashoggi är ett av de mest avskyvärda dåden inom storpolitiken på de senaste åren. Dokumentärfilmaren Bryan Fogel, som senast vann en Oscar för dopingfilmen ”Ikaros”, är rätt person att bena ut vad det var som hände – och att ge ett fylligare porträtt av vem mannen var som mördades där inne på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober 2018.

Khashoggi var känd som en saudisk journalist som hade blivit internationellt berömd och skrev kolumner i Washington Post. Han hade en unik sits. Khashoggi var ingen radikal motståndare till regimen – tvärtom understryker filmen att han var del av det saudiska etablissemanget, en insider som visste hur kungafamiljen fungerade.

Ville se ökad frihet

Khashoggi förespråkade inte en revolution mot det saudiska styret, men han ville se det reformeras. Han ville se ökad frihet för sitt folk och var besviken på Mohammed bin Salman, Saudiarabiens kronprins och egentlige härskare. Mohammed genomförde flera reformer som Khashoggi stöttade, men journalisten såg också igenom honom. Visst, kvinnor fick plötsligt köra bil... men den som kritiserade Mohammed greps.

Mohammed bin Salman och Jamal Khashoggi i ”The dissident”.

Om de personerna var del av etablissemanget fick de husarrest. Men Khashoggi hade en annan sorts rörlighet och internationell status. När snaran drogs åt lämnade han hastigt landet. Hur skulle Riyadh komma åt honom?

Filmen bygger ett övertygande åtal mot Mohammed bin Salman. Med hjälp av den turkiska polisutredningen och en FN-rapport (som för en tid sedan även bekräftades av CIA) får vi se hur den saudiska regimen skickade en mordpatrull till Istanbul. Vi ser bilder från rummet där mordet ska ha skett och utskrivna bandupptagningar dokumenterar hur Khashoggi överfölls inne i konsulatet. Det är heller ingen hemlighet hur mördarna fick kroppen att ”försvinna”.

Diktaturen är skyddad

Man häpnar över hur klumpigt allt var – och slås av att detta bestialiska kunde utföras därför att Riyadh vet att diktaturen är skyddad av omvärlden. Storpolitiken är för viktig för att man på allvar ska bry sig om en mördad journalist.

Man kan bli deprimerad och förbannad för mindre. Trump var förblindad av pengar och sin beundran för despoter, men Biden kommer inte heller att göra något åt Mohammed bin Salman, som förnekar inblandning i mordet. Regissören Fogel märkte också hur svårt det var att sälja den här filmen till strömningstjänster som Netflix och Amazon. Det beror inte på att ”The dissident” är i närheten av att vara dålig eller ointressant. Men ingen vill stöta sig med diktaturen.

Jamal Khashoggi och fästmön Hatice Cengiz i ”The dissident”.

Fästmön Hatice Cengiz hjälper oss i publiken att lära känna privatpersonen Jamal, ett porträtt som ger mänsklig värme bortom den iskalla polisutredningen och maktspelet. Vi lär även känna Omar Abdulaziz, en berömd videobloggare som fortsätter kampen mot Riyadh, ett framtidshopp i det nattsvarta förtrycket.

Filmen är mycket välgjord – upprörande och berörande om vartannat, med snygg grafik, engagerande intervjuer och unikt bildmaterial.

”The dissident” har biopremiär idag, den 19 mars.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.