Superhjältebonanza med för mycket extra allt
”Spider-Man: Across the Spider-Verse” är kul - men tappar bort sig
Publicerad 2023-06-01
Spider-Man: Across the Spider-Verse
Regi Joaquim Dos Santos, Kemp Powers och Justin K. Thompson, med röster av Shameik Moore, Hailee Steinfeld, Brian Tyree Henry, Jason Schwartzman, Issa Rae, Daniel Kaluuya
FILMRECENSION. I uppföljaren till Oscarsbelönade "Spider-Man: Into the Spider-Verse" kämpar Miles Morales mot en multidimensionell superskurk.
ANIMERAD SUPERHJÄLTEFILM. Spider-hjältarna från förra filmen har åkt tillbaka till sina egna dimensioner, Miles Morales/Spider-Man är kvar i Brooklyn. Ensam, med ny fjunmustasch, ritandes, längtandes efter Gwen Stacy/Spider-Woman – och det är också hos och med henne som "Spider-Man: Across the Spider-Verse" faktiskt börjar.
Hon är trummis i ett band, men känner sig missförstådd och lika ensam som Miles. Saknar honom, men befinner sig i en annan dimension av mjuka vattenfärgspenseldrag och pasteller.
Det är som om regissörerna, manusförfattarna och animatörerna bestämt sig för att från första bildrutan simultanchocka den publik som 1) förväntar sig mer av samma hyllade stil och känslan av att kliva rakt in i en serietidning, och/eller 2) får en tangentstroke av filmer som ens bär doftspår av woke, politiskt korrekthet eller kvinnliga superhjältar överhuvudtaget.
För den senare delen av publiken blir det snart betydligt värre. Stilen blir så småningom densamma som sist och Miles är snabbt tillbaka i fokus, men snart har han en ny klunga Spider-hjältar runt sig. Bland annat en höggravid, svart kvinna på motorcykel, en antifascistisk, antikapitalistisk, brittisk punk-Spider-Man, och en känsloblomstrande Spider-Man med sin Spider-bebis i sele på magen. #$@!%?!
Sedan länge har det varit klart att också en tredje film i installationen ska göras, det fanns inte plats i en för allt de ville göra och berätta. Trots det har de pressat in alldeles för mycket i "Spider-Man: Across the Spider-Verse", och tappat bort sig när de velat ge fansen precis allt de trott att fansen vill ha.
De 140 minuterna känns evigheter långa, med actionscener på rad som bara pågår och pågår, en flod av interna skämt och referenser som dränker tonårsdramat – vänner, kärlek, föräldrar, skola, jargong – som gör just Spider-Man-filmerna så charmiga och annars får dem att sticka ut i superhjältegröten.
"Spider-Man: Across the Spider-Verse" är utan tvekan snygg och lagom kul – men det har alldeles uppenbart blivit för mycket extra allt.
Visas på bio.
Passa även på att se...
... roliga "Rango", som precis som "Spider-Man: Into the Spider-Verse" vann en Oscar för Bästa animerade film.
Visste du att...
... liveactionfilmer om Miles Morales och en animerad Spider-Woman-film är på planeringsstadiet?
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.