Det blir säkert ett skitresultat i Malmö

MALMÖ. Vi är i Malmö.

Skrällarnas stad, rent historiskt.

Då blir det säkert ett härligt skitresultat.

Tack på förhand.

Hittills har allt gått enligt planen.

De bidrag som ska vara i final har också tagit sig dit:

Liamoo, Benjamin Ingrosso, John Lundvik och Samir & Viktor, till exempel.

Samir & Viktor?
Äsch, till och med solen glömmer att borsta tänderna i bland.

Men en trend håller aldrig i sig i sex veckor.

Någon gång under resan mellan första deltävlingen och finalen blir det stökigt.

Brukar dessutom hända oroväckande ofta i just Malmö.

Publikundersökningarna efter genrepen brukar till exempel inte stämma alls.
Kan ju bero på att arenan ligger för nära ölkranarna i Köpenhamn.

Men det var ju här som Malena Ernmans operakuplett ”La voix” en gång puttade ner Sarah Dawn Finers ”Moving on” till andra chansen.

Sällan har så många tittare haft lika mycket dipsås i öronen samtidigt.

Malmö var även ground zero när Anna Bergendahl kom från ingenstans och började sin olyckliga segerresa. Resultatet blev Sveriges sämsta placering i Eurovision Song Contest i modern tid. Bidraget gick helt enkelt inte vidare från sin semifinal.

Kalla det gärna vidskepligt, men det går inte att hoppas på ett anständigt resultat i kväll heller. God musiksmak är ju fortfarande inte ett obligatoriskt grundämne i skolan, till exempel.
Det finns ett kvalificerat bidrag i kväll som förtjänar att pröva vingarna i Eurovision Song Contest.

Nej, det är inte Mendez.

Med Dotters ”Cry” försöker alla inblandade tänka utanför boxen. Bidraget bryter medvetet mot tävlingens alla oskrivna regler.

Det gäller låten. Det gäller soundet. Det gäller det visuella.

Det är inte ofta man kan använda moderna popreferenser som Sia eller Lorde utan att överdriva i Melodifestivalen, men i Dotters fall fungerar det utmärkt.

Men potentiella ESC-pallplatser har slarvats bort förut. Och risken finns att vrålsnygga ”Cry” är för överarbetad för att lyckas fastna direkt.

Under repetitionerna har det ibland sett ut som att Dotter lekt kurragömma med tv-kamerorna och ljuskäglorna. Och vunnit.

I ESC gäller det att sticka ut i ett oändligt långt och stort startfält. Det har Dotter alla chanser att göra.

Mendez sjunger för surt för att klara av det. Martin Almgren kan säkert lyckas här i Malmö men knappast i Lissabon. Moncho och Kalle Moraeus och alla de andra? Glöm det.

Det svåraste för Dotter och ”Cry” blir förmodligen att klara kvalet i Skåne.

Och resten av snömoset om ramar in bidragen i kväll?
Tja, Fab Freddie skjuter bland annat ut en t-shirt i publiken.

Hoodiladi och hoppsan.