En vacker resa väntar för Anna Ternheim

Publicerad 2023-02-04

Anna Ternheim gör en varierad och förtätad show på turnépremiären i Karlstad.

KONSERT Med tre år utan spelningar i ryggen och med en ”Så mycket bättre”-effekt som extra bränsle kan Anna Ternheim ge sig ut på en av vårens längsta svenska turnéer.

Det ser ut att bli en vacker resa.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Anna Ternheim
Turnépremiär: Scalateatern, Karlstad. Publik: Nästan 400. Längd: 88 minuter. Bäst: ”Walking aimlessly” och ”I’ll follow you tonight”. Sämst: ”Så mycket bättre”-tolkningarna når inte samma nivåer som de egna låtarna.


KARLSTAD. ”Så mycket bättre” är kanske inte det allra mest självklara sammanhanget för en artist som Anna Ternheim. För någon med den sorten integritet kring sitt artisteri som sångaren och låtskrivaren från Sollentuna är det inte självklart att åka till Gotland och leka lekar och fläka ut sitt liv på bästa sändningstid.

Samtidigt har hon gjort intervjuprogram med artistkollegor i radio och är allmänt orädd och nyfiken på nya steg. Bodde under perioder i både Buenos Aires och New York för att hålla kreativiteten flödande. Som uttolkare av andra låtar gjorde hon en klassisk version av Broder Daniels ”Shoreline” och lyckades rentav göra Backstreet Boys-hiten ”Show me the meaning of being lonely” helt till sin egen.

Så Ternheim inte bara gav sig in i programmet i fjol utan gjorde det dessutom som en av värdarna.

Varvid en stor tv-publik blev påmind om en av de senaste två decenniernas mest gedigna svenska låtkataloger. Vilket ger utdelning nu. Hela 29 konserter på konserthus och teatrar ska betas av på den här turnén under februari och mars.

Och det börjar onekligen väldigt lovande. Att 44-åringen är sällsynt bra på att rama in och förtäta sina sina sånger både musikaliskt och visuellt har hon visat flera gånger, men i kväll hanterar hon premiärnerverna kanske ledigare än någonsin. Dansar runt på scenen i shorts, kängor, kavaj och 70-talsrufsig punkfrisyr för att i nästa stund ta ner både atmosfär och ljusshow till imponerande fint skiftande toner av dunkelblått. Helt i linje med den höströda björkskogen på backdropen.

Anna Ternheims egna låtar överglänser hennes ”Så mycket bättre”-tolkningar i kväll.

Hon har dessutom den goda smaken att bjuda in begåvade Amanda Werne, också känd under sitt alias Slowgold, som under hela turnén dels värmer upp med några egna akustiska sånger och dels förstärker flera av Ternheims låtar.

De två artisterna kommer delvis från olika håll men delar förmågan att skriva om komplicerad kärlek med enkla ord som känns.

Setet öppnar starkt med beprövade Ternheim-nummer som ”Come fly with me” och ”Girl layning down”. Men som så ofta med artister som har varit med i ”Så mycket bättre” dippar det sedan en del när tolkningarna från tv ska stå för sig själva utan tårar och kramar.

Jag förstår varför Ternheim gör några sådana nummer men förutom den dramatiska rocktacklingen av Lasse Stefanz ”De sista ljuva åren”, som hon har en lång emotionell relation till via sin bortgångna mormor, når hennes egna material överlag betydligt längre.

Riktigt högt lyfter det när Werne kommer in som duettpartner med bluesmunspel i ”Walking aimlessly”.

Ternheim och hennes dynamiska komptrio håller sedan fast i den nerven i en rockig ”Summer rain” och dovt pockande versioner av tidiga ”I’ll follow you tonight” och populära ”To be gone”.

Med final i ”Auld lang syne”-försvenskningen ”Minns det som igår” och obligatoriska ”Shoreline” sätts det sedan fin punkt för en kväll av bredfilig rock, skira folksånger och ballader där allt i Anna Ternheims händer på något vis alltid förvandlas till pop, i lika skandinaviskt blå som egen ton. Inte bra för att vara svenskt utan bra för att det är svenskt.


Följ Aftonbladet Musik på FacebookInstagramTwitter och Spotify för full koll på allt inom musik