Erik Lundin fångar livet och döden på åtta låtar
Publicerad 2024-11-29
ALBUM Till sakrala körer, afrobeats och snyftande stråkar predikar Erik Lundin om mellanförskapet, livet och döden.
Man lämnar inte bänken förrän den intensiva andakten är över.
Erik Lundin
Alla va nån innan dom blev nån
Mansa Banda Music
RAP I fredags släppte Kendrick Lamar sitt nya album. Erik Lundin är på sätt och vis Sveriges motsvarighet till hiphopgiganten. Där de flesta av hans kollegor har följt samtiden mot en mer poppig rap är 42-åringen från Rinkeby snarare en textbaserad och teknisk virtuos – även om han faktiskt ibland även brister ut i autotunad sång.
Nya albumet ”Alla va nån innan dom blev nån” kommer med ett halvt decenniums ny livserfarenhet som ska sammanfattas på åtta låtar. Erik Lundin fyller dem med så mycket mening och känsla som det överhuvudtaget går. Jag rekommenderar att du lyssnar på skivan några gånger i rad, gärna med texthäftet som sällskap.
Det börjar med sakrala körer som svävar över skaren som vid första advent. ”Till dig som har familj och dina vänner kvar/Säg att du älskar dom så ofta att dom stänger av”, rappar Lundin i det inledande titelspåret. Mellan de två meningarna hörs en liten bristning i rösten. Under pandemin gick Erik Lundins pappa och bästa vän bort i covid-19.
Albumet kretsar kring förluster av familjemedlemmar och barndomsvänner men är lika mycket en samtidsskildring. Den nattsvarta ”Parmigiano” sörjer på Spånga kyrkogård och liknar Stockholm med ”Sopranos”. Artistens rapportering om kulhål i garageportar och dödsbud nonstop är lika mörk som en tisdagskväll i november.
Musiken blir nästan sekundär bredvid orden, men mitt i det hjärtskärande porträttet ”Ett liv genom 64 (Zarah)” sticker en mjuk gitarr ut. Effekten blir lite som när ett barn börjar skrika på ett kafé och stör ditt samtal med en vän. Du hyschar försiktigt mot gitarren: ”tyst, Erik berättar ju för oss”.
I den afrobeatsdoftande ”Hinken e djup” visar Lundin prov på förlösande humor när han lånar melodin från Disney-låten ”Havet är djupt” och fullständigt vänder upp och ner på Ingela ”Pling” Forsmans svenska text (sällan har väl någon varit mer lämpad för sitt uppdrag än refrängsångaren Madi Banja). ”Spela roll” påminner om ghanansk highlife, vilket jag tolkar som en hyllning till pappans ursprungsland.
Avslutet ”Bär mig med dig” låter som ett sista farväl. Erik Lundin rappar om när alla ord smakar citrus och allt du någonsin har varit med om plötsligt kommer ikapp dig.
”När kaffekoppar från minnesstunden har slutat och klinga/Till bruset av alla röster som sakta slutar och mingla.”
Där andra nöjer sig med att skriva lite trevliga ord som passar till musik vill Lundin fånga hela livet och döden på bara åtta raplåtar. Det hedrar honom.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik