”Ed Sheeran är helt ok”

Markus Larsson

Ed Sheeran
Plats: Globen, Stockholm. Publik: 13 863 (fullt). Längd: 100 minuter. Bäst: Han har en stabil ”helt ok”-nivå. Sämst: Han har ingen märkbar högstanivå. Fråga: Kan någon bli mer två plus än Ed Sheeran?

Tack, det var allt.
Och det blev precis som väntat.
Enmansorkestern från norra England är aldrig något mer än, ja, nästan bra.

En sak är imponerande.
Ed Sheerans målmedvetna tävlingsinstinkter är enorma.
Enligt en ny intervju i tidningen GQ har Sheeran alltid haft en plan, en mycket lång och ambitiös plan för att maxa karriären.
Han säger att han började lägga upp strategin redan som 13-åring. Den går ut på att han ska släppa femton album fram till, typ, 2030. Eller femton album totalt.

Det är lite oklart hur han räknar, men de första ep-skivorna, solodebuten och de fantastiskt framgångsrika albumen ”Plus” och ”Multiply” och ”Divide” ingår i alla fall i Sheerans massiva ”15 skivor”-plan. Slutmål: världsherravälde.
Som artikelförfattaren påpekar när han träffar Ed:
Till och med Stalin orkade bara ha en femårsplan.
Ed Sheeran tar nästan aldrig ledigt och lämnar inget åt slumpen. Han får dagliga rapporter om försäljningssiffror och listplaceringar över hela världen. Om han upptäcker en lucka någonstans, att han exempelvis säljer mindre i Frankrike än i Tyskland, börjar han genast planera hur han ska nå ut bättre hos fransmännen, vilka tv-program han ska gästa, vilka städer han ska besöka, och så vidare.

Ed Sheeran ser Adele som sin värsta konkurrent. Anledningen? Adele är den enda artisten som har sålt fler skivor än honom de senaste tio åren.
Det är befriande att Ed inte hymlar om vad som krävs för att gå långt. Man måste både vara en beräknande affärsman och ärelysten artist. Och fullständigt besatt av siffror och själva tävlingen, att sälja mest.
Att han ändå är så älskad kan delvis bero på att vår darwinistiska tid är galen i framgång.
Problemet är att musiken inte vill något annat än att vara den minsta gemensamma nämnaren i människors liv. Ed Sheeran är ofta den mest lättsmälta vaniljglassen på Spotify. ”Smurfhits”, fast med tatuerade armar och flanell.

Och hur skicklig Sheeran än är att loopa sig själv och sin gitarr på scenen blir det en långtråkig gimmick redan efter första låten.
Genom att envisas med att uppträda solo på arenor vill han stå ut från mängden. Men då krävs det starkare och mer utmanande låtar.
Det bästa framträdandet Sheeran har gjort är fortfarande när han sprang omkring i en jättestor genomskinlig boll i filmen ”Bridget Jones’s baby”.
Och vad händer när Snapchat-generationen går vidare, när de inte längre kan spegla sig i sin perfekta och alldeles vanliga idol? Vad händer när han vill göra något annorlunda i stället för att bara massera publikens axlar?
Vad ska han luta sig mot då? Låten ”Nancy Mulligan”?
Ed Sheeran är mycket, men framför allt ser han rätt ensam ut bland sina mikrofoner och effektpedaler.

Så bra var låtarna:

Castle on the hill

Ed uppträder som vanligt ensam med sina effektpedaler. Han loopar sig själv och blir en enmansorkester framför bildskärmar som visar asfalt. Helt ok. 

Eraser

Ed rappar. Vi går vidare.

The A team

Ed sjunger talangtävlingspop.

Don't/New man

Ed programmerar in publikens respons i sina loopar med imponerande lätthet.

Dive

Ed sjunger rätt bra old school-soul.

Bloodstream

Låten är intressant i ungefär en minut. Publikens hängivna övningar, på order från gympaläraren Ed, är sevärda i tre.

Happier

Hela Idol-juryn skulle säkert gråta här. Det är så kallad bra tv.

Galway girl

Marknaden för habil irländsk pop verkar aldrig mättad. Bör ingå i din aktieportfölj*. *tips från Ed

How would you feel (Paean) (med Ashton Miranda)

Ed får sällskap av Ashton på piano i en av sina många boyband-ballader. Tack, det var allt. En man sitter vid ett piano på scen. Passera. Om du går förbi kiosken på vägen till toaletten - köp en kaffe.

Human/I see fire

På bildskärmarna spelar Ed akustisk gitarr med bister min bland granar. Sedan, eftersom låttiteln innehåller ordet "fire", uppträder han i eld. Han skrev den senare för filmen "The hobbit".

I'm a mess

Energin och intensiteten är fyra plus. Låten är Ed Sheeran-klass.

What do I know?

Ed sjunger att kärlek kan förändra världen på ett ögonblick. Åh fan, vi antecknar på Snapchat.

Perfect

Perfekt? Nej, hyfsat.

Nancy Mulligan

Låten är bedrövlig. Men om man betraktar "la-di-di-dajet" som en parodi på irländsk folkmusik då? Helt ok, faktiskt.

Thinking out loud

Ed får ett extraplus för att byter den akustiska yxan mot en elektrisk. Resten är tomma floskler hämtade från valfri dokusåpa där deltagarna fantiserar om kärlek, typ.

Sing

Häng med här. Ed har döpt en låt efter hans ständiga uppmaning att publiken ska, ja, vadå? 1. Spela Fifa. 2. Köpa Quornfärs. 3. Sjunga. Rätt svar: alternativ tre. Priset? Du får hoppa. I Globen. Tillsammans med andra.

Extranummer

Shape of you

På sin senaste skiva tar Ed sin ambition att vara alla till lags till sin logiska spets. Och ibland, som här, blir det nästan bra.

You need me, I don't need you

Med tanke på resten av konserten är betyget på den utdragna finalen knappast överraskande. Ed Sheeran är kungen av två plus.