Spellista: Här är de 99 tuffaste låtarna 2020

Publicerad 2021-01-10

Cult Of Luna, här på Bråvallafestivalen 2017, är en av de tuffa musikakter som visar att 2020 inte var ett helt bortkastat år.

SPELLISTA. Jo tack, jag vet.

Det har inte funnits mycket att glädjas över det gångna året. Pandemi, tusentals döda i Sverige, inställda spelningar, festivaler och andra evenemang.

Men det går, om man anstränger sig, att hitta ljusglimtar även under den defekt vi kallar 2020.

I spellistan nedan hittar du 99 av dem.

Jag kan inte påstå att jag så här cirka 370 dagar senare har någon aning om vad jag hade för förväntningar på 2020. I sig finns det ju inget magiskt i ett årsskifte. Det där med att rensa ut det gamla och bereda plats för det nya sker ju snarare symboliskt än i verkligheten, även om det kan finnas något renande i själva tanken på bokslut, reflektion och omstart.

Tankemässigt spännande, realistiskt fruktlöst, helt enkelt.

Men jag minns ändå att kalendern redan några pinnar in på ännu ett kalendervarv började fyllas på. Bad Religion hade tre datum under sommaren (Gävle, Malmö och Berlin) inmutade, Gröna Lund lockade med alla från Korn till Social Distortion, Saxon och Faith No More, Sweden Rock skulle ännu en gång få klara sig utan min närvaro, Gefle Metals lineup såg fin ut och därutöver började det tecknas in mullrande muntrationer av skiftande slag.

Men, så blev det som det blev. Verkligen. Med extra jämmerströssel på toppen.


Även om hoppet anses vara det sista som överger en människa måste jag erkänna att jag ganska snart efter regeringens och Folkhälsomyndighetens presskonferens den 11 mars, då den första raden av restriktioner och rekommendationer presenterades, började rensa almanackan på konserter, punkkryssningar, festivaler och dylika evenemang. Jag ville helt enkelt inte konstant påminnas om vad det där usliga viruset hade sekundärtorpederat. Då jag ändå byggt en stor del av min mentala balans på att med jämna mellanrum få hänga in densamma i garderoben på något suspekt lokus och bara släppa vardagen för en timme eller två kändes sorgen inför att tvingas avstå denna vardagsventil lite för stor. Lite för ogripbar för att jag ständigt ville utsätta mig för påminnelser om hur det egentligen skulle ha varit.

Så här i efterhand går det ju att konstatera att livet har sin gilla gång ändå. Jag har inte totalt halkat av jordskorpan, jag har inte gjort Hare krishna-särkarna sällskap i lördagsdansen vid Sergels torg, jag har lyckats flytta och bilda ett nytt hushåll (mitt under den första pandemivågen under våren) utan att utveckla några bestående stresseksem, jag har inte lagt mig till med några tveksamma hobbyer likt knyppling eller padel, skägget är bara marginellt gråare än tidigare.

Kort sagt: Det går att behålla någorlunda mental rotkoppling även i en värld utan livemusik. Det är bara lite mer färglöst. Konturbefriat. Okryddat. Och fan så mycket mer tråkigt.


Måhända är en av orsakerna till denna ickekollaps att det trots allt, samtidigt som viruset har dragit fram som en armé orcher världen över, trots allt ändå har släppts mycket musik. Mycket bra musik, till och med.

För även om många storstjärnor sköt på albumsläpp när livemöjligheterna försvann jobbade många, många andra på enligt antagen plan. Skivor nådde butiker och streamingplattformar, gig flyttade hem till folks skärmar i stället för till arenor och klubbar, uttråkade musiker tog till sociala medier för att dela med sig och få uppskattning och låtsläppen smattrade samtidigt som iva-avdelningar fylldes till sista centimeter och människor tvingades dö utan att ens få träffa sina anhöriga.

Business as unusual, skulle man ju kunna säga.

Att vaska fram de 99 absoluta guldkornen ur den gigantiska sandhögen har inte varit enkelt. En strikt sållningsprocess som har fått ner hundratals låtar till det angivna antalet. Ett balanserande och vägande – går det exempelvis att vikta Wildness AOR-fluff mot Perdition Sects frustande crust? – som sakta men säkert har gett ett resultat.

Du finner det här nedan. Min gestaltning över det som trots allt var bra med 2020, året vi alla kanske helst hade hoppat över. Min påminnelse om att det går att behålla både stoiskhet och sans när marken gungar.

Som alltid – spela högt eller låt bli.


LYSSNA PÅ SPELLISTAN HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

Följ ämnen i artikeln