Känslorna räddar Pink

Uppdaterad 2019-06-27 | Publicerad 2019-04-26

På Pinks åttonde album finns både något av det bästa och sämsta hon gjort.

ALBUM Pink gör sitt bästa för att skapa hitlistepop med hjälp av stora samarbeten.
Men hon är som bäst när hon släpper lös sina känslor helt på egen hand.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Pink
Hurts 2B human
RCA/Sony


POP Det är alltid tråkigt när en gammal artist kopierar hitlistorna i hopp om att åter igen hamna där själv. På sitt åttonde album har Pink samarbetat med några av branschens bredaste namn.

Till exempel har Imagine Dragons-sångaren Dan Reynolds skrivit inledande ”Hustle”. Låten är specialgjord för de kommersiella radiostationerna och har den mest repetitiva och tjatiga refräng som Pink spelat in.

Titelspåret och duetten med r’n’b-stjärnan Khalid innehåller också två väldigt uttjatade ingredienser: en plockande gitarr och ett EDM-beat.

Det känns extra trist i Pinks fall. 39-åringen har alltid stuckit ut i en konstlad musikbransch. Hon har varit fullkomligt rå, stökig och ofiltrerad.

Aldrig rädd för att säga vad hon tycker och tänker.

Än i dag är hon som bäst när hon släpper loss sina känslor och tankar.

”Happy” har ett viktigt budskap om att älska sig själv och låta sig bli älskad av andra.

Den fina gitarrballaden ”My attic” handlar om hur svårt det kan vara att släppa in någon på djupet.

Men Pink berör som mest på ”Circle game”. Här kämpar hon för att finnas där för sin dotter helt på egen hand.

”Now there's monsters in her closet and they wanna come and play/I start looking for my dad to come and make them go away.”

Där sjunger hon med en sårbarhet som är sällsynt på hitlistorna i dag.
BÄSTA SPÅR: ”Circle game”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik