Katy Perry är en ren urkraft på scenen
Publicerad 2015-02-17
Dansande mumier, 80-tal och kitsch med Katy Perry – men vilket fyrverkeri
BARCELONA. Prismatic world tour bjuder på uppblåsbara emojis, världens dyraste leksakshäst och acid house-bh:s i regnbågens alla färger.
Men ingenting kan matcha huvudpersonen själv.
Katy Perry är en urkraft till popstjärna.
Hon kommer som ett yrväder en katalansk vårafton, ridande på en häst.
En glittrig Kleopatra mot en fond av pyramider. Omgiven av sina dansande undersåtar sjunger hon ”Dark horse”, sin kanske konstigaste hit till dags dato.
När Katheryn Elizabeth Hudson begår Europapremiär på Palau Sant Jordi, Barcelona, känns det stort att till slut få se henne. Världsturnén pågår i ett år, från maj i fjol till maj i år och omfattar 141 konserter. När den når vår del av Europa är det sju år sedan den forna gospelsångerskan la världen för sina fötter med ”I kissed a girl”.
Det är så klart omöjligt att kringgå det spektakel som är Prismatic world tour. De dansande mumierna med jättestora rumpor som gör allt för att distrahera. Jag nämner också den steppande katten.
Uppblåsbara emojis
Personligen har jag svårt för när den ädla konstformen popmusik reduceras till underhållning. Showen kan rent estetiskt beskrivas som en blandning mellan musikalen ”Cats” och den döda faraon Tutankhamon, känd från Egyptens artonde dynasti. Addera en nypa åttiotalskitsch.
Men jag är däremot svag för de uppblåsbara emojis - bland annat den infamösa ”leende bajshögen” - som ramar in arenan samtidigt som Katy Perry och hennes crew chillar runt en bil på scenen i ”This is how we do”. Eller när popstjärnan åker ett ärevarv över publiken hängande från ett knippe ballonger klädd i acid house-smileys.
Och så - precis när musikalen hotar att ta över - kommer ett ljuvlig akustiskt parti med svårt nostalgiska ”The one that got away” och jordskredsballaden ”Unconditionally”.
Ingenting kan överskugga pophitsen. Den überromantiska hållningen, den omöjliga kärleken och vi-mot-världen-känslan är genomgående teman i Katy Perrys värld.
Till och med himlen är avundsjuk på vår kärlek.
Vi kan dansa tills vi dör.
Jag kan inte sova.
Mitt hjärta stannar när du ser på mig.
I en annan värld kunde jag vara din tjej.
Elevkalender
Det är poesi riven ur en elevkalender, blad för blad.
Men Katy Perry tilllåter sig sällan att hamna i självömkan. I fighter-hits som ”Roar” och ”Part of me” personifierar hon den djupt allmänmänskliga överlevnadsinstinkten att resa sig, se sig i spegeln och bestämma sig för att aldrig mer ta skit från någon. När ”Firework” smäller av i ett hav av fyrverkerier finns det ingen som sitter ner på Palau Sant Jordi arena.
Alla är en firework.