Miley Cyrus vill vara allt på en gång
Publicerad 2019-06-05
MINIALBUM På ”She is coming”, den första ep:n av tre i år, är Miley Cyrus väldigt mycket Miley Cyrus, på flera olika sätt. Hon verkar trivas bäst när hon sänker garden.
Miley Cyrus
She is coming
RCA/Sony
POP Det mest underhållande med Miley Cyrus är hennes konsekventa oberäknelighet.
Hon följde upp hiphopinfluerade albumsuccén ”Bangerz” med en flumflippad Flaming Lips-utflykt, bara för att på två år gamla ”Younger now” omfamna sina countrypoprötter.
Ska vi döma av lång-ep:n ”She is coming”, det första av tre släpp i år som kommer att knytas ihop till albumet ”She is: Miley Cyrus”, vill 26-åringen från Tennessee nu vara ungefär allt på en gång.
Inledande ”Mother’s daughter” låter som hiten, samtida Hollywood-pop om att killarna får passa sig för Miley är nasty och evil och kräver sin frihet.
”Unholy” och ”D.R.E.A.M.” är hårdmjuk r’n’b där Miley sjunger om sex, droger och sina egna brister.
”Cattitude”, ihop med RuPaul, är ohejdad snuskhiphop i Missy Elliott-anda där Miley rappar ”I love you, Nicki, but I listen to Cardi”.
Rätt kul, men det är först i de två sista låtarna, med betydligt lägre tonläge, som Miley Cyrus verkar trivas bäst.
”Party up the street” känns mer som dagen efter festen, med skira stråkar och Swae Lee från Rae Sremmurd och Mike Will Made-It som gäster.
Och i den Södern-anstrukna, Mark Ronson-producerade balladen ”The most” behövs inga explicita effekter. Rösten och känslorna räcker hela vägen.
BÄSTA SPÅR: ”Party up the street”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik