Ana Diaz sjunger klockrent från hjärtat

Uppdaterad 2020-06-05 | Publicerad 2020-05-01

Ana Diaz är en rutinerad albumdebutant.

ALBUM När Ana Diaz sjunger rakt och ocensurerat om kärlek blir det lika vackert som tonsatt poesi.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Ana Diaz
Tröst och vatten
WINWIN/Sony


POP Ana Diaz släppte första singeln redan för ett år sedan. ”100” är en av albumets höjdpunkter och handlar om en krossad kärleksrelation och framtiden som aldrig blev av, med barn, släktträffar och hus i Italien.

Låten kom till mitt uppe i hjärtesorgen, Diaz skrev texten på 20 minuter och spelade in sången i en enda tagning.

En skapandeprocess som förstärker hennes sätt att sjunga om kärlek, hon gör det så rått och ocensurerat att det träffar mitt i hjärtat.

Det är egentligen inte så konstigt. Trots att det här är Diaz debutalbum har hon skrivit otaliga låtar, både till sig själv och åt andra artister. One Direction, Britney Spears, Jennifer Lopez och Zara Larsson är bara några av dem.

”Tröst och vatten” är välproducerad pop som lånar skickligt från jazz, gospel och r'n'b. Uppbyggnaden är alldeles egen och Ana Diaz byter ofta tempo, här får ballader och potentiella pophits varvas med korta ljudskisser, eller snarare ljudsatta noveller.

”Fatima XO” skildrar till exempel tystnaden mellan ett ångestfyllt par, med ljudet av bildörrar som smälls igen och bältesvarnare som piper.

Genom albumet ägnar Diaz sig åt att både läka och sörja. Hon pendlar mellan alla möjliga känslor och känner sig både uppgiven och skitarg. Här finns också stunder av glädje och frihet, som i den rytmiska Parham-duetten ”Allt e lättare på sommaren”.

Den stora behållningen ligger ändå i orden.

Artisten berättar om sina känslor rakt, ärligt och utan krusiduller. I ”Det löser sig” sjunger hon om hur huvudet ”snurrar runt som Gröna Lund”.

Och hon är fullkomligt klockren när hon i ”Det fina med tid” hoppas att exet drabbas av allt som är jobbigt:”Tio tusen smulor i din säng/Önskar dig dåligt kaffe jämt”.

Men någonting i vackra balladen ”Magnolia” får den att träffa hårdast av alla.

Ana Diaz är fantastisk när hon sjunger med stor sentimentalitet och en knäckande smärta i rösten: ”Sväljer mina ord, längtan är för stor/Kanske kommer tiden få det att kännas mindre”.

Det är lika vackert som tonsatt poesi.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik