Detta är otäckare - än något annat

Publicerad:
Uppdaterad:
Gillian Anderson är bländande, enligt Markus Larsson.
Foto: STEFFAN HILL
Gillian Anderson är bländande, enligt Markus Larsson.

TV

Det är lätt att bli avtrubbad.

Den ena kriminalserien är våldsammare än den andra.

Men i år är ingen lika otäck som ”The fall”.

Foto: MAGNUS SANDBERG
Markus Larsson är ledsen för att han inte kom på några fler.

Miniseriens första avsnitt förföljer dig. Det är stegen i natten som närmar sig bakifrån. Lugn, titta inte över axeln. Få upp hemnycklarna ur fickan i stället, skynda dig …

Den jagade känslan genomsyrar irländsk-brittiska ”The fall”. Som tittare känner man sig lika rädd och utlämnad som offren.

Scenen där mördaren bryter sig in i en lägenhet och omsorgsfullt lägger ut en kvinnas underkläder på en säng är, utan att en droppe blod spills, ett av de värsta och mest aggressiva övergreppen jag sett på tv.

Ju längre jag tittar på ”The fall” desto mer känner jag igen mig. Allt påminner om en annan brittisk serie som var ett lika stort utropstecken i tablån på 90-talet, ”I mördarens spår”.

Det är inget sammanträffande. ”The fall” är skriven av Allan Cubitt, samme manusförfattare som gjorde den andra säsongen om kriminalkommissarien Jane Tennison, oförglömligt spelad av Helen Mirren. Och i ”The fall” får Mirrens paradroll en sorts fortsättning i Gillian Andersons porträtt av Stella Gibson.

”The fall” utspelar sig i Belfast, en passande miljö med tanke på stadens våldsamma historia, och bygger inte på gåtor. Tittarna vet vem mördaren är från början. Allan Cubitt för­söker gräva djupare i psyket hos män som hatar och dödar kvinnor. Som få andra kriminalserier visar ”The fall” att stölder av underkläder och hotfulla flåsningar i telefonen är en taktik som rovdjur använder för att paralysera villebråd, inte triviala böjelser.

Seriemördaren Paul Spector är en tvåbarnsfar som smälter in och gömmer sig i vardagen. Ena stunden nattar han ömt sin mörkrädda dotter. I den andra bläddrar han i sin anteckningsbok där sidorna blir ett fönster till mörkrets hjärta. Kontrasten är gastkramande.

I ”The fall” är offren aldrig anonyma kroppar som staplas på hög. Tittaren får alltid lära känna kvinnorna innan Paul Spector attackerar dem. Morden ska kännas, inte konsumeras.

Och apropå något helt annat - är det verkligen en tillfällighet att Paul har samma initialer och efternamn som morddömde musikproducenten Phil Spector?

”The fall” blev en kritiker- och tittarsuccé för BBC Two när serien hade premiär i våras och andra säsongen börjar spelas in i januari. Förut var serier aktuella när de sändes. I dag blir de, tack vare strömmad tv, aldrig in­aktuella. De försvinner inte från tablån och publiken behöver inte ens köpa dem på dvd längre.

Eftersom de fem avsnitten finns på Netflix borde ryktet om ”The fall” även växa och bli större i Sverige. Serien är för bra för att ignoreras, mycket tack vare Gillian Anderson.

Hon var utmärkt som Dana Scully i ”Arkiv X”. Men som Stella Gibson är hon bländande.

Publicerad: