Maria Wern står för allt som är ont i sommar-tv

Låt den spänningslösa deckargenren somna in

Maria Wern ...

Det finns få saker som får mig att vilja avskaffa sommarsemester lika mycket.

Man har positionerat brassestolen i perfekt vinkel så fort solen tittat fram. Man har sprungit in med stolsdynor när regnet kommit från ingenstans. Man har tänt en brasa. Mottagningen är dålig på landet. Men man vill hur som helst inte talla på mobildatan eftersom det är långt kvar av månaden. Inget wi-fi på horisonten. Men vad gör väl det. Man gosar upp sig i soffan för att runda av dagen med något mysigt på ”den riktiga tv:n”. Men så kommer hon och spräcker idyllbubblan – Maria Wern!

Jag ska inte kasta all skit på Maria Wern här. Hon är långt ifrån den enda boven i dramat. Men hon får stå som ansiktet utåt för den sedvanligt torftiga men nu ännu grövre försummelse som är sommartablån. Det må låta som en grund spaning att det inte är något bra på tv, men nuförtiden när man är van vid att ha en aldrig sinande kvalitetskatalog av bra tv några klick bort så blir det jobbigt uppenbart att man under tiden på året då man har som mest tid att bocka av allt bra som man har missat, får nöja sig med Maria Wern vid vistelse utanför sin vanligtvis uppkopplade sfär.


Under epidemin Maria Wern samlar jag hela den söndercurlade genren ”sommardeckare utan spänning” – den som involverar allt av mordkaraktär där man inte bryr sig ett skit om vem som dör – eller vem som dödar – men som man kan titta på och låtsas som att man har det mysigt – fast man egentligen bara kastar bort sin tid.

När det stod klart att den 21:a säsongen av ”Morden i Midsomer” inte skulle hinna spelas in i tid för att vagga in den svenska sommarpubliken i sommardvalan, kände sig SVT tvungna att meddela detta i sin sommarpresentation. Ett av public services viktigaste uppdrag är ju faktiskt att servera hjärndött mordmys på bästa sändningstid. Men icke 2019.

Och prisa gudarna för detta. Se det som en ögonöppnare, och förlåt om jag nu trampar på en lite väl öm kollektiv tå här, men överlag vore det faktiskt som en skänk från ovan om hela den brittiska mysdeckargenren dör… kanske med ett saxhugg i ryggen eller lite arsenik i teet.


I ”MiM”:s frånvaro finns det gott om annat ljummet blask att konsumera. ”Grantchester” är ”MiM” med präst. ”Agatha Raisin” är ”MiM” med en liten lätt ton av buskis och Kommissarie Banks är ”MiM” med allvarsam blick.

Sommaren är en tid att koppla av, säger du. Man vill ha något lättsmält att somna till. Jag säger: Mord ska inte vara mys. Mord ska helst få en att genast låsa dörren. Stånga mig! Sparka mig! Gör vad som helst med mig! Även om jag är ledig, vill jag faktiskt känna något.

Det är inte alla som orkar engagera sig i Netflix-abonnemang och dylikt. Äldre och teknikfientliga i synnerhet. Men så länge tablå-tv:n finns kvar, kan vi väl kräva något nyare och fräschare än tre år gamla repriser av b-sortiment under sommarmånaderna.

Vi förtjänar bättre än Maria Wern med armarna i kors och en splitter ny Sony Ericson K800 på skrivbordet.


VECKANS…

DOKUMENTÄR: Har du inte sett miniserien om Astrid Lindgren från 2014 så rullar den just nu i SVT måndagar och SVT Play. Det må vara ett grundämne i svensk tv men om det är något som förtjänar att rullas i repris så är det ”Astrid” – en välgjord dokumentär i tre delar om vår stora nationalikon.


SPORT: Sportsommaren går på lågvarv just nu så det gäller att ta till vara på VM i simning i Sydkorea som går i mål i helgen. Sarah Sjöström har förmodligen ett par medaljchanser kvar – och skandalmannen Sun Yang kan knipa fler omdiskuterade guld. Bra tv-dramatik.


NOSTALGI-FILM: Jag är ytterst tveksam till hur den har klarat tidens tand men en gång i tiden var ”En prins i New York” TV4, 21.30 i kväll, rent guld. Den må vara 31 år gammal men oklart om Eddie Murphy gjort något bättre sedan dess. Med viss reservation för att skämt i skarven 80/90-talet lätt fastnar i halsen 2019.

TRAMS: Det är ändå något festligt med en lögndetektor. När storstjärnor som Jennifer Lawrence och Melissa McCarthy i kreddiga magasinet Vanity Fairs regi får genomgå ”Lie detector test” blir det hela rätt kul – även om frågorna överlag är alldeles för mesiga. Finns att streama på Amazon Prime.

MUSIKAL: Det går stadigt åt helvete för Rebecca som nu hamnat i fängelse. En ny säsong av världens bästa musikalkomedi ”Crazy ex girlfriend” finns nu att tillgå på Netflix. Musikal är en svår tv-genre men ingen bemästrar den lika väl som humoresset Rachel Bloom.


Följ ämnen i artikeln