Varför får USA ha kärnvapen men inte Nordkorea?

Hur kommer det sig att det är ok att USA har kärnvapen medan Nordkorea inte får ha några?

Borde inte alla behandlas lika?

Nej. Här är förklaringen varför.

Ska man sammanfatta det enkelt kan man säga att alla länder som var snabba med att skaffa sig kärnvapen är de som har en internationell rätt att inneha dem.

Deadline var den 1 januari 1967.

De som byggt en bomb och genomfört provsprängningar före detta datum erkändes av majoriteten av världens länder som kärnvapenmakter. Samtliga länder som klarade den deadline är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd med vetorätt; USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike.

Kärnvapen är lika med makt.

Efter atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki i andra världskrigets slutskede och tillfällen då världen stod på randen till kärnvapenkrig, inte minst Kubakrisen 1962, var så gott som hela världen enig om en sak.

Radera allt

Kärnvapen är så farliga med en potential att radera ut allt liv på jorden, att så få som möjligt borde få ha dem.
Därför instiftades 1970 det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT. En internationell uppgörelse som innebär att de fem ursprungliga kärnvapenmakterna får behålla sina vapen medan det blir olagligt för alla andra att skaffa dem.

För att få övriga att gå med på det lovade kärnvapenmakterna att dela med sig av fredlig kärnteknologi (läs framförallt kärnkraft) så länge som de mottagande länderna gick med på att stå under kontroll av IAEA, FN:s atomenergiorgan, som rutinmässigt inspekterar dessa länder följer reglerna.

Kärnvapenmakterna lovade dessutom att gradvis minska antalet kärnvapen i sin arsenal med sikte på att till slut göra sig av med dem helt. Målet är med andra ord en kärnvapenfri värld.

Inte succé

Nästan alla världens länder har skrivit på NPT.

Nordkorea undertecknade avtalet 1985 men drog sig ur 2003. Bortsett från den nyfödda nationen Sydsudan är det i dag bara Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea som inte skrivit på NPT. Samtliga fyra kärnvapennationer som mot världens vilja och NPT utvecklat dessa massförstörelsevapen mot omvärldens vilja.

Innan NPT fanns fruktade många att minst ett 25-tal länder skulle skaffa sig kärnvapen. Ur den aspekten har avtalet funkat utmärkt. I dag finns "bara" totalt nio kärnvapennationer, även om Israel officiellt vägrar medge att man har kärnvapen. Sydafrika och Libyen är två länder som frivilligt avbrutit sina kärnvapenambitioner.

När det gäller nedrustningsdelen är NPT inte samma succé. USA och Ryssland har visserligen kraftigt minskat sin arsenal men utvecklar samtidigt nya och ännu kraftfullare kärnvapen. Trots att 122 länder i FN:s generalförsamling nyligen röstade för en kärnvapenfri värld är vi långtifrån där.

Rita om kartan

De fem vill inte ge upp sina vapen. Kärnvapnen ger dem en avskräckningseffekt och makt som inga konventionella vapen skulle ge.

Att låta Nordkorea skaffa sig kärnvapen skulle helt rita om den säkerhetspolitiska kartan och ha flera negativa effekter.

Risken är stor att Japan och Sydkorea då också skulle välja att bygga egna kärnvapen. Rädda att de inte kan lita på USA:s kärnvapenparaply. Världen skulle få en oönskad kärnvapenspridning.

Nordkorea är själva sinnebilden av en skurkstat med en oberäknelig kommunistregim som tillämpar en absurd personkult. Ett fattigt land som satsar dyrbara resurser på att utveckla massförstörelsevapen när mer än halva befolkningen svälter, enligt Röda Korset.

Bra orättvisa

Ingen vet vad isolerade Nordkorea kan göra när de väl skaffat sig kapaciteten att hota omvärlden med kärnvapen.

En utveckling många fruktar är att fattiga Nordkorea ska sälja kärnvapenteknologi eller till och med färdiga kärnvapen till al-Qaida, Islamiska Staten eller andra terrorgrupper som vi vet försöker lägga vantarna på massförstörelsevapen, bland annat i utpressningssyfte.

Så det finns goda skäl till varför världen inte är rättvis när det gäller kärnvapen. För allas vår säkerhet är det sannolikt bättre ju färre länder som innehar dessa fruktansvärda, apokalyptiska vapen.

ANNONS