Expertens råd till dig som nyligen fött barn

Publicerad 2016-07-07

"Att bajsa på sig och ha svåra smärtor är inte normalt"

Vad är normalt efter en förlossning - och vad är inte normalt?

Det kan vara svårt för en nyblivne mamma att veta.

Att bajsa på sig är inte normalt.

– Då är det något som är allvarligt fel och du ska söka vård, säger överläkaren Eva Uustal.

Aftonbladet har i tre dagar granskat  förlossningsskador i artikelserien "Trasigt underliv". Varje år drabbas 3,4 procent av kvinnorna av så svåra skador att slutmuskeln i ändtarmen brister och i bland även slemhinnan.

Vi har berättat att det finns ett mörkertal, att skador missas vid förlossningarna, att bristningar sys fel eller otillräckligt och att mammorna drabbas av svåra smärtor, urin- och avföringsinkontinens och samlagsproblem.

Allvarlig fel

Vad som är normalt efter en förlossning - och vad som inte är det - kan vara svårt att veta. Liksom när man ska söka hjälp.

– Kiss och sex och bajs, det är det som kan trassla efter en förlossning. Det är mycket det som det handlar om, säger Eva Uustal, specialist i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitetssjukhus och expert på förlossningsskador.

Till det som inte är normalt hör att läcka avföring.

– Har man läckage av avföring efter förlossningen då är det något som är allvarligt fel - och då ska man söka vård, säger Eva Uustal.

Då kan man ha en skada på slutmuskeln som behöver lagas i tid för att den inte ska förlora sin funktion för gott.

– Ju snabbare man hittar skadan och kan åtgärda den efter förlossningen, desto större chans att man blir helt återställd.

Att inte kunna hålla inne gaser kan dock vara ett övergående problem och behöver inte bero på en skada.

Urinläckage vanligt

Att läcka urin är vanligt. En av fem kvinnor upplever att de har problem med att hålla tätt efter förlossningen, framför allt vid hostar och nysningar.

– Det brukar bli bättre efter de första månaderna. Men efter ett halvår ska man inte behöva gå med bindor och trosskydd, utan det finns bra metoder för att behandla urinläckage, säger Eva Uustal.

Kvinnan kan behöva hjälp av sjukgymnast för att kunna hitta sin bäckenbottenmuskulatur och träna upp styrkan i den.

I bland beror urinläckage inte på försvagad bäckenbotten utan på att vävnaden och muskulaturen brustit.

– Då läcker man ganska mycket och kan inte knipa sig fri utan behöver bli opererad, säger Eva Uustal.

Sök hjälp

Svåra smärtor i underlivet ska tas på stort allvar.

–  Då är det viktigt att man söker hjälp tidigt, smärtorna kan ha allvarliga orsaker. All smärta blir sämre och mer svårbehandlad ju längre tid den sitter i. Om man inte är bra efter två till tre månader ska man definitivt söka hjälp.

Smärtorna kan bero på att man spänner bäckenbotten för mycket, att bristningar inte sytts ordentligt eller läkt fel med mycket ärrbildning.

• Hur definierar du svåra smärtor?

– Jag pratar om ihållande smärta, när det drar och stramar och inte blir bättre, säger Eva Uustal.

Vid avföringsläckage och svår smärta rekommenderar hon att man kontaktar kvinnokliniken direkt. Som patient har man även rätt att skicka en egenremiss till bäckenbottenmottagningarna på universitetssjukhusen.

Bra behandling

Vid urinläckage kan man söka hjälp på vårdcentralen eller hos distriktssköterskan som har bra kompetens och bra behandlingsprogram inom området, enligt Uustal.

De med svåra förlossningsskador kan dock inte alla hoppas på att återfå perfekt fungerande funktioner i underlivet.

– De enstaka patienter som får stora problem - då är det jätteviktigt att vården sätter in alla resurser, säger Eva Uustal.

Bristningar vid förlossningar

Bristningar i bäckenbotten vid vaginala förlossningar delas in i fyra klasser:

Grad 1: Bristning i slidans slemhinna, mynning eller huden i mellangården, men inte i den underliggande vävnaden.

Grad 2: Bristning i slidans slemhinna, mynning samt i muskulaturen i mellangården.

Grad 3: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten samt i både ändtarmens yttre och inre slutmuskel (sfinkter)

Grad 4: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten och i ändtarmens yttre och inre slutmuskel samt i tarmväggen.

Grad 3 och 4 ökar risken för urin- och avföringsinkontinens och smärta.

Slutmuskeln i ändtarmen kallas även ringmuskel och analsfinkter

Källor: Socialstyrelsen 2015: "Graviditeter,  förlossningar och nyfödda barn". SBU:s rapport "Analsfinkterskador vid förlossning" från april 2016.

Skador på slutmuskeln vid förlossningen

3, 4 procent av de kvinnor som födde vaginalt 2014 fick bristningar i ändtarmens slutmuskel (grad 3). Hos en mindre del sprack även ändtarmens slemhinna (grad 4).

Skadorna kan orsaka läckage av urin och avföring, smärtor, framfall, sexuella störningar, svårigheter att tömma tarmen, fistelgångar.

Att läcka gas/avföring är dubbelt så vanligt vid skada på slutmuskeln, än utan sådan skada.

Risken för avföringsläckage 20 år senare ökar vid vaginalförlossning.

Risken för framfall är upp till fyra gånger högre vid vaginalförlossning jämfört med kejsarsnitt, enligt en avhandling från Göteborg.

Källa: SBU:s rapport "Analsfinkterskador vid förlossning"  april 2016. SBU: "Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning", rapport 250/2016.