Pekka Haavisto: Finland ansöker om Nato-medlemskap på onsdag
Uppdaterad 2022-05-15 | Publicerad 2022-05-14
BERLIN. Finland lämnar högst troligt in sin ansökan om medlemskap i Nato på onsdag.
Det uppger utrikesministern Pekka Haavisto för Aftonbladet – som säger att finländarna inte låter sig skrämmas av Ryssland.
– Vi har en förberedelse på traditionella militära hot, kränkningar av luftrummet och till havs, till och med kränkningar av vår landgräns, säger han.
Pekka Haavisto träffar Aftonbladet i Berlin kort efter att han landat i den tyska huvudstaden.
I den svenska debatten har det sagts att det är Finland som kommer att ta Sverige in i Nato – eftersom landet under lång tid haft en öppen debatt om Nato och därför kom snabbare till skott efter Rysslands krig i Ukraina.
Men om spekulationerna om en svensk Nato-ansökan på måndag stämmer kan Sverige ändå bli först.
”Vi är inte avundsjuka av oss”
– Ja, så kan det bli. Men vi är inte avundsjuka av oss, säger utrikesministern Pekka Haavisto och skrattar.
Han lägger snabbt till:
– Vi är väldigt glada över den pågående processen i Sverige och vi tycker att den ökar båda ländernas säkerhet.
När lämnar ni in en ansökan och hur kommer det att gå till?
– Från vår sida kommer det vara Nato-ambassadören i Bryssel som kommer att göra det fysiskt, troligen på onsdag. Sen om förhandlingarna börjar med Nato så hanteras det av en delegation ledd av utrikesministern och försvarsministern.
Presidenten: Redo för attacker
Tidigare i veckan har Finlands president Sauli Niinistö sagt att Finland är väl förberett för hybridattacker under den kommande perioden då Finland aviserat sin vilja att ansluta till försvarsalliansen.
– Vi förväntar oss ingenting men vi är förberedda på allt. Vi har en förberedelse på traditionella militära hot, kränkningar av luftrummet och till havs, till och med kränkningar av vår landgräns. Det här är sånt som vår försvarsmakt kontinuerligt arbetar med.
Han säger att Finland redan utsatts för cyberattacker och även attacker mot GPS-systemet som fartyg och flygplan navigerar efter.
– Vi har varnat de finländska medborgarna och gått ut med att de först och främst ska hålla sig lugna om den här typen av incidenter inträffar, men också att nogsamt följa och rapportera till myndigheterna om man ser något avvikande i omgivningen. Vi måste vara förberedda.
”Såklart finns det viss oro”
En fråga som har diskuterats i Finland är en oro för det militära skyddet av Åland som är demilitariserat – samt farhågor om att Ryssland skulle kunna försöka utnyttja fördragen som reglerar demilitariseringen för att hindra ett Nato-medlemskap.
– Ålandsfrågan har diskuterats ganska grundligt i parlamentet under den här processen och såklart finns det viss oro, folk som undrar om vi tillräckligt noga håller koll på olika militära risker när det gäller Åland när Åland samtidigt är demilitariserat. Men vi är nu, liksom tidigare, förberedda på olika risker relaterade till Åland och vårt försvar har naturligtvis en plan för att skydda Åland i varje form av kris. Det är vårt ansvar, vårt territorium och även under de här omständigheterna ser vi till att vi har kapacitet att försvara Åland.
Han säger att försvarsmakterna i Sverige och Finland har en planering för att bistå varandra när det gäller skyddet av de utsatta öarna – Gotland och Åland.
– Den svenska oron för Gotland är lite liknande den finländska oron för Åland. Och vi ser att kapaciteten hos båda länderna kan användas för för att skydda både Gotland och Åland och även havsområdena mellan länderna, säger utrikesministern från det finländska miljöpartiet.
Hur känns det att vara utrikesministern som tar Finland in i Nato?
– Såklart är det ett stort ansvar och jag tror att alla beslutsfattare känner att det är en stor ändring i den finländska traditionen. Det kommer att innebära massor av nya typer av militära och försvarssamarbeten med Nato och Nato-länder men för tillfället känner vi väldigt mycket i den finländska regeringen att det här är det rätta att göra just nu.