Konstgjord Köpenhamnsö oroar i Skåne

helskärm

Köpenhamn ska säkras mot en stormflod. Så argumenterar den danska huvudstaden för den jättelika konstgjorda halvö som planeras i hamninloppet.

Projektet oroar i Skåne: "Havet är inte en soptipp", påpekar länsstyrelsen. Även i Danmark hörs kritiska röster.

– Vi tycker inte att Öresund är en bra plats för deponering av 80 miljoner ton massor med okänd föroreningsgrad, säger Carl Lindqvist, vattenhandläggare vid länsstyrelsen i Skåne, som varnar för läckande tungmetaller.

Tanken är att bygga en helt ny stadsdel i Köpenhamn, Lynetteholm, med plats för 35 000 invånare, kontor och en lång, ny sandstrand längs med Öresund.

Köpenhamns kommun och den danska regeringen ser en möjlighet att slå många flugor i en smäll: Staden klimatsäkras och får samtidigt någonstans att deponera schaktmassor från andra anläggningsprojekt. Den expanderande huvudstaden får fler bostäder och nya inkomster rullar in när Köpenhamn får ytterligare nästan tre kvadratkilometer att exploatera.

Tanken är alltså att nuvarande havsbotten utanför centrala Köpenhamn ska fyllas ut, men den skånska länsstyrelsen höjer ett varnande finger.

Öresundsflödet påverkas

Den låga syrehalten i Östersjön är redan i dag ett problem och det riskerar att förvärras, eftersom vattenflödet genom Öresund beräknas avta med 0,25 procent om Lynetteholm byggs, varnar länsstyrelsen. Samtidigt försvinner marina habitat i Öresund.

– Vi får färre platser där yngling kan ske för fiskar och andra djur, säger Carl Lindqvist.

De grunda områdena längs kusterna är ofta viktiga platser för larver och yngel, liksom de ålgräsängar som går förlorade utanför Köpenhamn, understryker han. Exakt hur stora konsekvenserna blir är oklart, men det kan påverka både fiskar och lägre djur, hävdar han.

– Det här kan man inte vara säker på, men när det handlar om ett så pass stort område, då börjar våra varningsklockor ringa.

Andra alternativ

Att Köpenhamn vill skydda sig mot klimatförändringar har den skånska länsstyrelsen förståelse för, men samtidigt ifrågasätts om den konstgjorda ön är det bästa alternativet.

– Vi anser att de inte har utrett det bästa möjliga alternativet för att klimatsäkra Köpenhamn, säger Carl Lindqvist.

En bred politisk majoritet i Danmark står bakom projektet, men allt fler kritiska röster höjs, enligt John Andersen, professor i stadsplanering och sociologi vid Roskilde universitet.

Hittills är bara småpartierna Alternativet och Enhedslisten uttalat emot, men han ser det inte som otänkbart att fler partier ändrar hållning.

– Det är mer politiskt osäkert än vad det var för bara två-tre månader sedan, säger John Andersen till TT.

I november är det kommunalval i Köpenhamn och då kan både Lynetteholm och andra stora byggprojekt bli heta debattämnen. En fråga med debattpotential är alla de lastbilstransporter med jordmassor som måste fraktas genom Köpenhamn under byggtiden – 350 lastbilar fram och tillbaka per dygn.

– Det är 700 lastbilar om dygnet under 15 års tid, konstaterar John Andersen.

Men enligt den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts för projektet blir det inte mer lastbilstrafik i Köpenhamn. Skillnaden är att den flyttas från Nordhavn, där schaktmassor från byggprojekt deponeras i dag, till en annan del av staden.

Oron delas inte

Flera svenska instanser har fått möjlighet att yttra sig om det danska projektet, bland dem Havs- och vattenmyndigheten (Hav), som inte delar den skånska länsstyrelsens oro.

"Till viss del kommer förorenade utfyllnadsmassor användas men det anges att konstruktionen ska förses med tätskikt för att förhindra utlakning av föroreningar i Öresund", skriver Hav.

SMHI bedömer att den planerade utbyggnaden inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan för Sveriges del. Det gör däremot Malmö stad, som precis som länsstyrelsen pekar på förlusten av marinhabitat och risken för föroreningar.