Glädjebesked för alla armenier – och en viktig markering mot Turkiet
Därför är USA:s erkännande av armeniska folkmordet en nödvändig signal till omvärlden
Det är en ”plötsligt händer det”-känsla som precis infunnit sig för alla armenier i världen.
Joe Biden och USA erkände precis det armeniska folkmordet.
Bättre sent än aldrig – och en viktig läxa för Turkiet att man inte kan undkomma sin historia genom hot.
Amerikanska medier har i flera dagar skrivit om att USA:s president Joe Biden väntas erkänna det armeniska folkmordet på minnesdagen den 24 april.
Men jag, och många andra armenier med mig, vågade inte tro på det förrän det faktiskt blev ett faktum.
Vi har nämligen blivit svikna många gånger tidigare.
Donald Trump och hans administration gick 2019 emot USA:s representanthus genom att inte erkänna folkmordet. Inför beslutet hade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotat att hämnas genom att stänga en viktig militärbas som används av USA.
Barack Obama hade även han lovat att erkänna folkmordet – ett löfte han inte höll under sina åtta år som president. 2018 bad två av hans närmsta medarbetare, Samantha Power och Ben Rhodes, om ursäkt i en intervju och sa att det var ett misstag. De medgav att det alltid fanns skäl till att inte göra det just för att Turkiet ofta var avgörande för någon viktig fråga som de hade att göra med.
Och det är just det här som så länge har varit problemet.
Turkiet, med sina stormaktsambitioner, har gång på gång utnyttjat sin starka position och hotat med hårda straff och sanktioner mot länder som erkänner folkmordet – och det har visat sig vara effektivt.
Vem vill bråka med stora Turkiet för att försvara lilla kristna nationen Armenien?
Fram till i dag.
I dag visade Joe Biden och USA att Turkiet inte kan undgå sin historia, trots nya varningar från Turkiets utrikesminister om att ett erkännande skulle skada relationen mellan länderna.
Det sänder en oerhört viktig signal och markerar öppet inför hela världen att det nu får vara nog med skrämseltaktik. USA följer därmed ett 20-tal andra länder i spåren, däribland Tyskland och Frankrike, som till och med har en nationell minnesdag den 24 april för att hedra folkmordets offer.
Sveriges riksdag beslutade 2010 att erkänna folkmordet, något som ledde till en diplomatkris mellan Sverige och Turkiet. Efter de turkiska hoten har varken den dåvarande borgerliga regeringen eller den nuvarande rödgröna regeringen fattat det officiella beslut som krävs för ett erkännande. Det är dags nu. Skärp er, lär er något av dagens historiska händelse och sluta ge efter för turkiska hot.
Folkmordet tog fler än en miljon armeniers liv. Hundratusentals syrianer, assyrier, greker och kaldéer mördades också.
Diasporan efter folkmordet ledde till att det bor fler armenier ute i världen än i själva landet Armenien.
I Armeniens huvudstad Jerevan finns ett museum för att hedra folkmordets offer.
På väggen står ett citat som Adolf Hitler ska ha sagt under ett tal 1939, strax före andra världskriget:
”Vem pratar trots allt i dag om förintelsen av armenierna?”
I dag, 106 år efter att folkmordet inleddes, har USA:s president skrivit orden:
”Varje år denna dag minns vi alla de som dog i det armeniska folkmordet och åtar oss att förhindra att en sådan grymhet någonsin händer igen.”
I dag är våra armeniska, syrianska, assyriska, grekiska och kaldeiska förfäder ett stort steg närmare att få vila i frid.
Natalie Demirian är reporter på Aftonbladet och har armeniskt och syrianskt påbrå.